Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes icke eller någon viss Gästgifvare-gård,
utan skjutsen går i tour ibland grannarna i byen.
I de aflägsnare och mindre bebodda trakter af
norra Provinserna, der byarne och äfven enstaka
gårdar ligga långt ifrån hvarandra, fattas äfven
denna inrättning hvarföre man der måste vända
sig till Länsmannen, eller andra af böndernes
närmaste styresmän, eller äfven directe till dem
sjelfva, och ehuru man då måste vänta något litet,
kommer man dock allrig i förlägenhet om skjuts.
I det hela har väl svårligen något folk så
mycken kärlek och lydnad för kända lagar, som
det Svenska, och man skulle förgäfves söka att
någorstädes finna mera aktning för mensklighetens
lagar, redlighet och hjelpsamhet. Ju
längre man är ifrån större städer, förderfvets
vanliga hemvist, ju vänligare och tjenstaktigare
menniskor finner man, och desto muntrare går
resan.
Landsvägarna underhållas i allmänhet på
bästa sätt, milstolpar, snöplogar och broar äro
alltid på sitt ställe och i den fullkomligaste
ordning. Utom de större landsvägarna, som
kunna jämföras med de bästa Chausséer i
andre länder, finnas dessutom så kallade
Tings- och Sockenvägar, som föra till Tingsplatser och
till Kyrkorna, och hvilka derföre måste anläggas
bredare och underhållas bättre, än vanliga
kommunikations-vägar.
Sluteligen måste jag äfven nämna något
om upphofvet och följderna af denna
skjutsinrättning. Redan i äldsta tider var Svenske
bonden de resandes Gästgifvare och skjutsbonde,
endast igenom sin medfödda karakter af redlighet
och gästfrihet, hvilket ifrån början utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>