Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för mycket lindriga. År 1649 kostade hästen
6 öre milen, och redan 1718 var priset
upphöjdt till 8 styfver. Först 1734 betaltes på
landet allmänt 8 öre silfvermynt, och i
Städerna 16 dito; men då var myntet redan länge
försämradt till mer än halfva värdet, så att
man i medlet af 18:de århundradet i sjelfva
verket betalte mindre än i medlet af det 17:de.
Ifrån 1757 bestämdes priset till 12 styfver på
landet, och 24 styfver i städerna, och 1786
höjdes det på Bonde-ståndets anhållan till 16
styfver på landet. Ifrån 1789 var 8 skilling
allmänna priset för en häst, men då Riksgäldscoursen
föll ifrån år till år, så blef betalningen
i sjelfva verket beständigt mindre, till dess
på Norrköpings Riksdag Riksgäldsmyntets värde
blef bestämdt i förhållande till Bankomynt,
och sedan sommaren 1803 skjutspenningarne
fastställde till 8 skillingar Banko på landet, och
16 dito i städerna för milen.
Bref-Posten har alldeles ingen gemenskap
med hela denna Skjuts-inrättning, emedan den
ej, såsom skjutsen, står under Landshöfdingens
befäl, utan under Cancellie-Collegii styrelse.
Särskilda hemman äro öfver hela riket anslagna
för Postens transport, hvilka, för deras
åliggande skylldighet att föra Posten ifrån en
station till en annan, njuta vissa friheter, såsom
undantag ifrån conscription, skjuts, inqvartering
och Krono-dagsverken. Några få dessutom
penningar och andra fördelar.
Sedan jag nu omtalat vägar, hästar, vagnar
och skjutsbönder, kommer jag omsider till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
