Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Upsala till Götheborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har man erhållit rätt goda inländska
Manufactur-arbeten i mettallerne, hvilka åtmindstone äro
tillräckliga för landets egna behof.
Emedlertid, om man icke vill vara orättvis,
så måste man dock tillstå, att ännu många
Fabriker äro öfriga ifrån den tiden, och att
Klädesfabrikerna samt de förbättrade
Färgerierna sannolikt leda sin bättre uppkomst ifrån
den tiden; äfven kan man med visshet säga,
att linskötseln och Linnefabrikerne derigenom
kommit i gång i Sverige. Sannt är, att de
fleste då inrättade Fabriker och Spinnerier hafva
sedermera blifvit indragna; i Helsingland finnes
ännu en enda Florsfabrik, som bibehållit sig
ifrån den tiden: men emedlertid utbreddes nya
kunskaper och en ny industri bland folket,
hvarigenom mera liflighet och rörelse blifvit väckt
i många Provinser, hvilket medfört flera
fördelar för Staten. I synnerhet har Lin- och
Hampsådden blifvit af mycken vigt för
Norrland. I denna del af Sverige har en man, som
flera år var Landshöfding derstädes, förvärfvat
sig ett odödligt minne. Jag anser för rättvist,
att genom en korrt berättelse om hvad denna
Patriot gjort för de Norra Provinserna åter
upplifva hans lefnad, som alltid skall blifva i
helgd hos efterverlden. Dessa facta, samlade
dels utur några allmänna berättelser, rörande
den tiden, dels ur den redogörelse för hans
ämbetsförvaltning, som han sjelf framlemnade på
Riksdagen 1769. Hans namn är Örnsköld.
Han befodrade först i sin Provins
jordpärons plantering, upphjelpte Linsådden i
Helsingland och Ångermanland, och sökte så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>