- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Första Delen /
163

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Upsala till Götheborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket dock är beläget en half mil ifrån
Wästerplana, der Gastgifvaregården är, och dit vi
egenteligen ärnat oss. Jag befallte nu min
skjutsgosse att åka med kärran och sakerna till
Wästerplana, samt der vänta mig, och derefter
begaf jag mig med raska steg högre uppåt; min
glädje och nyfikenhet tillväxte i samma mån,
som slätrymden inunder mig utvidgade sig.

Uppklättringen var mödosam, men dock
angenäm, och minnet af fordna tider, af
ungdomsstyrka och glädje, lifvades på nytt hos
mig. Sluteligen befann jag mig i tjocka
skogen, der jag måste arbeta mig fram, klättra
öfver snöbetäckta berg, och klyftor, samt
springa öfver brusande bäckar. Omsider fann jag
spår af en vinterväg, som geck uppåt högden.
Solen brände varm på snön, en mängd trastars
sång skallade öfverallt, vipan skrek, och på
afstånd hördes fiskmåsar och vildgäss. Nu stod
jag på högsta spetsen, högt öfver sjön Wenern,
och blidkade omkring i den vida rymden.
Huru lycklig var icke denna ensliga stund! Ingen
resande må fara förbi här, utan att stiga
hitupp. Och ännu såg man dock alltför få spår
af våren, ty Wenern med sina åar låg ännu
isbetäckt. Efter en timmes förlopp geck jag
längre fram på högden, och fann ett hygligt
par, sittande på en trädstam. Den unge
mannen, som syntes vara en Prest, sade mig utan
att jag frågade honom, att den unga täcka
flickan han hade bredvid sig var hans syster.
Jag föreställde mig dock något helt annat, ty
det vackra barnet rodnade straxt. Nog var
dagen skön, men hvilken menniska för väl en
flicka så högt upp, om ej en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:15:57 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/1/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free