Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. — 122 —
"Af fruktan en oss offer ger
Att allt det onda hämma,
En annan allt som gyckel ser
Att barn och narrar skrämma.
Det värrsta är, att man till slut
Oss alltid vill stoffera ut
fSom Hanrejar på jorden."
Så fräste Charon lik en kattj
Men snart han tonen sänkte
Då ur yar hjeltes gyllne skatt
Ett par dukater blänkte;
"Tag, sade hjelten, till en
supv.-:-Och lätt oss nu uppå din slup
Till andra stranden komma."
SmÖrj blott, och du skall komma fort
Hvarthelst du dig begifver!
Æneas knappast detta gjort
Förrn Charon, full af ifver,
De resande i båten drog
Som rutten var, och vatten tog
Just som en gammal stöfvel.
Då båten fanns så grufligt läck
Att man sig sjunka trodde,
Så frågte hjelten .full. af skräck
Hvar Varfs-Befälet bodde!
Och Charon sade: "år från år
Reparation man föreslår
Men längre det e[ kommer."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
