Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vävskedmakare. Det var dessa båda, som lärde mig
livets mening.
Vävskedmakaren var en ung man och skötte sitt
utdöende yrke med fabelaktig skicklighet alla dagar
utom lördagar, söndagar, måndagar och tisdagar,
och stundom inte heller på onsdagarna, om han var
sängliggande till följd av delaktighet i något
slagsmål. Jag har aldrig träffat någon människa som
varit så livad för slagsmål som vävskedmakaren,
och sällan någon som med sådant jämnmod tog
stryk för sin kärleks skull om lördagskvällarna, då
traktens tärnor lustvandrade på landsvägarna.
Full av medömkan över hans öde slöt jag mig till
honom och han omfattade mig snart med vänskap,
sedan hans lantliga misstänksamhet väl gått över.
Jag täljde stickor till vävskedar åt honom. Jag
köpte en dag en liter 75-öres-konjak — konjaken
var billig på den tiden — samt inbjöd soldaten
Sköld, en jättelik dräng på en egendom i närheten,
att deltaga i vår orgie, ty vi, vävskedmakaren och
jag, anade blodiga skallar senare på kvällen.
I närheten låg nämligen en fabrik, där man
tillverkade något i ylleväg — eller kanske det var
bobiner — och den fabrikens arbetare hatade oss båda,
i synnerhet vävskedmakaren. Jag hade nämligen på
en auktion köpt en kappe cigarrer. Där hade varit
tobaksfabrik, fabriken gick omkull och lagret av
kålblad och cigarrer såldes till det ganska höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
