Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Håhå, ungdom och lättsinne följs alltid åt.
Kom fram, får jag si på honom lite närmare!
Och gumman spände ögonen i mig. Men hon
kunde inte hålla sig riktigt allvarlig och hela hennes
ansikte lyste av godhet.
— Si nu inte så surmulen ut för att jag sir på
honom. Herren ger väl alltid någon råd. Jag tror på
herrn, ja det gör jag. Ta av sig rocken och sitt ner
så ska jag bjuda på kaffe. Ja, han får stanna. Och
kostymerna vill jag inte ha. Dem kan han behöva,
när han ska va fin. Jag är väl ingen pantlånekäring
heller.
Jag tog gumman i famn och ville uppföra en
krigsdans med henne.
— Så ja, lugna sig, herrn! Hur skulle dä gå om
inte vi människor försökte hjälpa varandra?
Räddad, hurra!!
Och jag satte mig genast ned att arbeta. Jag
klippte sönder några blad ur en skissbok i lämpliga
storlekar och började måla akvareller —
gratulationskort, skojiga bönder och förskräckliga busar.
Jag målade julkort och nyårskort med busar i snö
och bönder som pokulerade. Jag arbetade hela
natten och långt fram på morgonen, ty min värdinna
hade en liten lampa och fotogenbuteljen var full.
— Har han inte legat på hela natten? ropade
gumman då hon gläntade på köksdörren. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
