Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hälsning från djupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltsammans långsamt försvinna i djupet och jag är åter
medelpunkten i den vita sfären.
Aldrig har jag — ”icke ens bland människor”,
som de unga skalderna väl skulle snobba till tanken,
känt ensamhetens fasa så som då. Här hade plötsligt
kommit en hälsning från botten av havet dykande
upp för några ögonblick för att försvinna igen.
Naturligtvis — eller kanske efter samma fysiska
lagar som citronkärnan i din sqwash stiger och
sjunker i glaset på baren.
Medan jag satt och sökte bli fri från denna
ensamhetskänsla och spejade efter en hållpunkt i allt
det vita, skar med ens en svart bris en strimma i
vattnet. Efter några ögonblick låg hela havet
vattrat blått, och Väddölandets kontur taggade sig i
väster. Jag paddlade hemåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
