Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från 1909 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN 1909 ÅRS RIKSDAG.
Från 1909 års riksdag.
Talmàn oph vice ta] män voro
1 Första kammaren hrr Christian
Lundeberg och G. Billing samt i Andra
kammaren hrr Axel Swartling och K.
Staaff.
Till ledamöter i
talmanskonferensen utsagos från Första kammaren
hrr friherre Hj. Palmstierna, som
under riksdagen afled och ersattes af
herr E. Trygger, friherre L. Åkerhielm
och I. Afzelius, samt från Andra
kammaren hrr C. Persson i Stallerhult,
friherre C. Bonde och H. Andersson
i. Skifarp.
I de ständiga utskotten voro
följande personer ordförande och vice
ordförande: i konstitutionsutskottet
hrr K. Staaff och G. af Callerholm;
i statsutskottet hrr G. Billing och H.
Andersson i Skifarp; i
bevilliingsut-skottet hrr H. Cavalli och K. G.
Karlsson; i bankoutskottet hrr
friherre W. G. von Schwerin och S.
Palme samt i lagutskottet hrr E.
Trygger och T. Zetterstrand. Riksdagen
tillsatte två särskilda utskott, det ena
för behandling af kyrkligt ekonomiska
frågor med hrr C. A. Sjöcrona cch
F. Söderbergh till ordförande och
vice ordförande, det andi a för
behandling af frågan om statsunderstöd till
kommunala och enskilda läroanstalter
med hrr F. E. Pettersson och F. Berg
till ordförande och vice ordförande.
Dessutom tillsattes i Första kammaren
två och i Andra kammaren fem
tillfälliga utskott.
Valperiodens första riksdag är ju
af gammalt öfvervägande ägnad åt
kraftmätning och organisation af
partierna. Också har 1909 års riksdag haft
stor politisk betydelse. Den blef en
kraftmätning mellan en regering af
öfvervägande moderat högerfärg och
Andra kammarens vänstermajoritet,
som icke lyckades uppnå sitt
syftemål: regeringens afgång. Största
intresset härvidlag tilldrog sig
inter-pellationsdebatten i Andra kammaren
den 17 mars, då statsministern
besvarade herr G. Sandströms
interpel-lation angående tillämpningen af 46
§ riksdagsordningen. Diskussionen,
hvilken utan tvifvel var den
långvarigaste af detta slag, som i riksdagen
förekommit, hade föranledts närmast
af fjärde tillfälliga utskottets åtgärd
att genom en sin ledamot vända sig
till Svenska underofficersförbundet för
att inhämta underofficerskårens
synpunkter i fråga om föreslagen
befordran till officerare. Åtgärden hade
föranledt ett ingripande från
krigsministern, hvilket af statsministern
gillades.
Inalles framställdes ia
interpellationer, samtliga i Andra kammaren.
Konstitutionsutskottets granskning
af statsrådsprotokollen föranledde i
det s. k. dechargebetänkande
anmälan enligt 107 § regeringsformen af
3 ärenden, bland hvilka
ecklesiastikministerns åtgärd att utan
vederbörande akademiska myndigheters
hörande utsträcka
universitetsprofessorernas undervisningsskyldighet
tilldrog sig en större uppmärksamhet.
Första kammaren lade
anmärkningspunkterna till handlingarna, Andra
kammaren beslöt lägga dem till
handlingarna med gillande.
För alla tider minnesvärd blef
1909 års riksdag därigenom, att det
hvilande förslaget till rösträttsreform
då blef definitivt antaget.
Hvad öfriga grundlagsfrågor
beträffar, antogos nu definitivt äfven
de hvilande förslagen om inrättande
af en regeringsrätt och ett lagråd,
om ett nytt riksdagsutskott, det s. k.
jordbruksutskottet, samt om
proportionellt valsätt vid utskottsval.
Definitivt antaget blef också det tillägg
till § 28 regeringsformen, som fastslår
kvinnors rätt att aj Kungl. Maj;t
utnämnas till lärarebefattningar vid
statens läroanstalter, undantagandes
de teologiska läraretjansterna vid
universiteten, till andra beställningar
vid inrättningar för vetenskap, slöjd
eller skön konst samt till
läkarebefattningar. Till den anarkistiska
agitationens hämmande antogos
definitivt de hvilande förslagen till
ändringar i tryckfrihetsförordningen,
hvilka dels likställa i tryckta skrifter
framkomna uppmaningar till brott
eller annan ohörsamhet mot lag eller
laga myndighet med andra offentliga
uppmaningar af sådant innehåll, dels
ge högste befälhafvaren vid en härens
eller flottans afdelning rätt att
beslagtaga därinom anträffad skrift, som
åsyftar att undergräfva
fosterlandskänslan eller krigslydnaden.
På den allmänna och kommunala
lagstiftningens område har ett ofta
öfverklagadt missförhållande bragts
ur världen genom riksdagens beslut,
att vid prästval hädanefter skall
röstas per capita, och att fullmakt
icke fàr i stad användas.
Riksdagen har nu antagit det af Kungl.
Maj:t vid 1908 års riksdag framlagda
förslaget om förbud mot kvinnors
användande ttll arbete nattetid i
vissa industriella f öretag. Riksda-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
