Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om aktiebolags bildande - Om valrätt och valbarhet till allmänna förtroendeuppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VALRÄTT OCH VALBARHET TILL ALLMÄNNA FÖRTROENDEUPPDRAG.
exemplar af bolagsordningen; a) pro*
tokoll vid sammanträde med
aktie-ägarne, utvisande att bolagsordningen
blifvit antagen och styrelse utsedd;
3) en af styrelseledamöterna afgifven,
egenhändigt underskriften uppgift,
huru mycket blifvit tecknadt, med
afdrag ej mindre i anledning af
öfver-teckning, där sådan ägt rum, än ock
för aktierätt, som af aktietecknare
förverkats och ej af annan öfvertagits,
äfvensom huru mycket af det belopp,
hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår,
blifvit inbetaldt; och 4) därest
aktierna skola ställas till innehafvaren eller
någon styrelseledamot skall vara
utlänning eller utom riket bosatt svensk,
bevis att konungen gifvit tillstånd
därtill. Dessutom skola vid
ansökningen fogas, om stiftarne öfvertagit
samtliga aktierna, det därom träffade
aftal i hufvudskrift eller styrkt afskrift
äfvensom stiftelseurkunden, där ej
denna är i aftaJet intagen, samt, om
stiftarne ej öfvertagit samtliga
aktierna, stiftelseurkunden, försedd med
påskrift om uppvisande för myndighet,
som förut sagts, samtliga
teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift
äfvens<m protokoll, utvisande att
beslut, hvarigen m bolaget blifvit
bildadt, i föreskrifven ordning fattats.
Sedan registrering blifvit af
patent- och registreringsverket beviljad,
blir bolaget, som förut varit att
betrakta allenast såsom ett
rättsförhållande mellan däri deltagande stiftare
och tecknare, ett själfständigt
rättssubjekt. som kan förvä fva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt
inför domsiol eller annan myndighet
söka, kära och svara.
Om valrätt och valbarhet till allmänna
förtroendeuppdrag .
För att kunna väljas till
riksdagsman, vare sig i Första eller Andra
kammaren, fordras först och främst att
vara svensk medborgare. Vidare är
stadgadt, att såsom riksdagsman icke
må godkännas: den som står under
förmynderskap: den som af trädt sin
egendom till konkurs och icke förmår
visa, att han är fri från
borgenärernas kraf; den som är förlustig
medborgerligt förtroende, eller genom
utslag, hvilket ännu icke vunnit laga
kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller som är ställd under
framtiden för brott, hvilket medför
nämnda påföljd; den som är
förklarad ovärdig att inför rätta föra andras
talan eller att i rikets tjänst vidare
nyttjas; och den som blifvit förvunnen
att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva
röster eller emot vedergällning
afgifvit sin röst eller genom våld eller
hot stört valfriheten.
Riksdagsmän i Första kammaren
väljas af landstingen och stadsfull
mäktige i vissa större städer.
Valsättet är proportionellt. Valbara äro
män, som uppnått 35 års ålder samt
äga eller minst tre är näst före valet
ägt fastighet till taxeringsvärde ej
understigande 50,0 >0 kr. eller ock till
staten skatta samt under nyss sagda
tid skattat för minst 3.000 kr. årlig
inkomst. Valbarheten är ej beroende
af bostad inom landstingsområdet eller
staden.
Berättigad att deltaga i val af
riksdagsman i Andra kammaren är
en hvar välfrejdad svensk man från
och med kalenderåret näst efter det,
hvarunder han uppnått 24 års ålder,
dock ej : den som står under
förmynderskap eller är i konkurstillstånd;
den som häftar för understöd, hvilket
under löpande eller sistförflutna
kalenderåret af fattigvårdssamhälle
tilldelats honom själf, hans hustru eller
minderåriga barn; den som icke
erlagt de honom påförda utskylder
till stat och kommun, hvilka förfallit
till betalning under de tre
sistförflutna kalenderåren; och värnpliktig, som
icke fullgjort de honom till och med
utgången af sistförflutna kalenderåret
åliggande värnpliktsöfningar.
Valrätten grundas pä förhållandena vid
tiden för tillkomsten af röstlängden,
hvilken upprättas fore den 25 juni
hvarje år, och är valrätten beroende af
att vederbörande införts i denna längd.
Hvarje röstande äger en röst. Den
valberättigade måste personligen
utöfva sin rösträtt. Valbar till ledamot
i Andra kammaren är endast man,
som äger valrätt inom valkretsen, eller
där fråga är om stad bestående af
flera valkretsar, inom någon af dessa.
I valkrets, som omfattar flera
kommuner, förrättas valen kommunvis, dock
att en kommun kan delas i flera
valdistrikt. Inom hvarje distrikt på landet
skall tillsättas en valnämnd för valets
förrättande. Ordförande i denna
nämnd tillsättes af konungens
befallningshafvande, men ledamöterna utses
å kommunalstämman i den ordning,
som är stadgad om nämndemansval
(se nedan). Ledamöterna skola vara
boende inom kommunen.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
