Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturella stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA MERA BETYDANDE KULTURELLA M. FL. STIFTELSER.
Andra mera betydande kulturella m. fl. stiftelser.
Längmanska donationsfonden.
Finske handlanden E. J. Längman
(1779—1863) tilldelade i sitt testamente
Sverige 59/90 af sin förmögenhet.
Dessa medel fördelades i tre delar,
af hvilka Litt. A skall användas för
hjälpbehöfvande m. m., Litt. B för
vetenskap och konst samt Litt. C för
den svenska kursens upphjälpande.
Denna sista fond får ej användas förr
än den vuxit till 100 millioner kronor,
och äfven de båda andra hafva på
grund af testamentsgifvarens
bestämmelser ännu icke kommit till
användning. Fonden, hvars sammanlagda
kapitalbehållning vid 1908 års slut
uppgick till 3,391,318:12 kr. (Litt. A
I»5S7,982:61, Litt. B. 1,443,839:90 och
Litt. C. 389,495:61), förvaltas af
Statskontoret.
En fond, som här må nämnas på
grund af att den i likhet med den
Längmanska i hög grad är ställd på
framtiden, är den d’Anas tasy
skafonden. Svensk-norske generalkonsuln i
Alexandria Giovanni d*Anastasy
tilldelade i sitt testamente Stockholms
stad J/4° af sin förmögenhet. Ar
1865 beslöto stadsfullmäktige, att
medlen skulle användas till en grundfond
för åstadkommande af en
uppfostringsanstalt för fattiga värnlösa flickor, men
att den skall genom räntans läggande
till kapitalet växa, tills stadsfullmäktige
finna skäligt använda medlen till det
afsedda ändamålet. Fondens storlek
var vid 1908 års slut 275,930:33 kr.
Letterstedtska föreningen, som
utöfvar sin verksamhet med stöd af
en donation gjord af den bekante
mecenaten, generalkonsul Jakob
Let-terstedt (1796/1862), har till ändamål
att »befordra gemenskapen mellan de
tre skandinaviska rikena i afseende
på industri, vetenskap och konst samt
att åt yrkesfliten såväl som åt
vetenskapens och konstens utveckling inom
dessa länder bereda uppmuntran och
stöd». Föreningens verksamhet
begynte år 1878 och omfattar i främsta
rummet utgifvandet af en för hela
Skandinavien afsedd tidskrift,
»Nordisk tidskrift». Föreningens disponibla
fond utgjorde vid utgången af år 1908
333,581:40 kr., däri icke inräknade två
växande fonder, nämligen
reservfonden å 96,026:78 kr. och
besparings-fonden ä 417,338:43 kr., hvilka icke
få komma till användning, förrän de
genom ränteafkastning vuxit till resp.
en half million och 5 millioner kronor.
Samtliga dessa medel förvaltas af
Vetenskapsakademien, som årligen
ställer de disponibla räntebeloppen
till föreningens förfogande, hvilken i
sin ordning anvisar belopp till
föreningens filialer i Norge och Danmark.
Stiftelsen Lars Hiertas minne
grundades i Stockholm 1877 af fru
Wilhelmina Hierta till minne af
hennes aflidne man, den kände
politikern och publicisten Lars Johan
Hierta (1801—72). Dess mål är att
framkalla och befordra vetenskapliga
undersökningar och upptäckter
äfvensom industriella uppfinningar, att
verka för sociala forbättringar, för
uppmuntran af och undervisning i
allmännyttiga slöjder och näringar
samt för allt, som kan lända till
folkets uppfostran i en moralisk och
frisinnad anda. Stiftelsen, hvars
kapital vid 1908 års slut uppgick till
598,413:66 kronor, hade för sistnämnda
år en inkomst af 27,550:97 kronor.
Af årsinkomsten skall enligt stadgarna
3/4 utdelas af styrelsen och återstoden
läggas till kapitalet. Bland de
företag, som af styrelsen grundats,
märkas arbetsstugor för barn,
matlagningsskola för unga flickor ur
arbetsklassen, skolköket i Maria
församling i Stockholm, det hygieniska
museet vid Karolinska institutet. En
mängd reseanslag hafva utdelats för
studiet af viktiga inrättningar och
förhållanden i främmande länder,
hvarjämte af stiftelsen understöd lämnats
till en mängd undersökningar inom
olika vetenskapers områden.
Forsgrènska fonden.
Grosshandlaren Carl Robert Forsgrén (1838—
1901) testamenterade större delen af
sin förmögenhet, nämligen en summa
af nära 2 millioner kronor, till
Stockholms stad att såsom en särskild fond,
benämnd Forsgrènska fonden,
förvaltas af Stockholms stadsfullmäktige.
Fondens kapitalbehållning får aldrig
nedgå under 2 millioner kronor.
Disponibla årliga afkastningen
besparas för 5 år i sänder för att vid
slutet af hvarje femårsperiod efter
bepröfvande af stadsfullmäktige
användas inom Stockholms stad jämte
därtill hörande område för något af
följande ändamål: allmänna
inrättningar för handelns befordran och
rörelsens underlättande i den mån de
ej ovillkorligen böra af allmänna
medel bekostas; välgörenhetsinrättningar
af alla slag, dock icke att därigenom
någon befrielse beredes stadens
invånare från deras skyldighet att
bidraga till allmänna fattigvården;
kostsammare anstalter för befordran
af snyggheten, sundheten och
hälsovården ; undervisningsanstalter af alla
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
