Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturella stiftelser - Fabriksindustriens bevillningstaxerade inkomster - Skatter till stat och kommun i vissa länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA MERA BETYDANDE KULTURELLA M. FL. STIFTELSER.
Stadens största donatorer äro dock
klädesfabrikören John Lenning och
hans maka, hvilka till olika ändamål
(grundandet af ett sjukhem, väfskola,
pensions- och stipendiefonder) donerat
sammanlagdt öfver i1/2 miljon kronor.
Äfven Gefle äger en stor
donationsfond för kulturella ändamål,
nämligen den Murènska fonden.
Grosshandlanden Per Murén (1805—1888)
testamenterade en stor del af sin
förmögenhet, nämligen en summa af
650,000 kronor, till Gefle stad att
såsom en särskild fond förvaltas och
förräntas »till dess att räntan med
ränta på ränta uppgår till hälften af
det ursprungliga kapitalet, då den
sålunda sammansparade räntan får
användas till något för staden nyttigt
och gagneligt ändamål, men dock så,
att dessa medel icke få användas för
fattigvården, folkskolorna eller andra
dylika kommunala ändamål, hvilka
tillförene bestridts och enligt lag
fortfarande skola bestridas genom
uttaxering bland invånarne. Meningen
med denna donation är nämligen att
tillskynda staden fördelar,
bekvämligheter och försköningàr, hvartill
medel icke anses kunna eller böra
beredas genom uttaxering, men ingalunda
att bereda lindring i de vanliga
nödvändiga utskylderna. Kapitalet skall
i all framtid bibehållas orubbadt och
oförminskadt, samt afkomsten däraf
fortfarande på ofvanskrifna sätt och
ordning användas.»
Fonden, som å stadsfullmäktiges
vägnar förvaltas af Drätselkammaren,
hade den 31 december 1899 en
kapitalbehållning af 975,000 kronor, hvaraf
325,000 kronor anslogos till
uppförande af en storartad badanstalt, som
blef fullbordad 1907 och bär namnet
Per Muréns Minne. Vid
innevarande års utgång blifva ånyo 325,000
kronor för utdelning tillgängliga.
Det rika Malmö har däremot blott
en mindre stiftelse för kulturellt
ändamål att uppvisa, den Rosqvistska
donationsfonden s, tillkommen genom
testamente af handlanden Nils
Ros-qvist († 1881). Fondens belopp var
vid 1908 års slut endast 84,381:19
kronor Enl. testamentets bestämmelser
skall fonden, som förvaltas af stadens
drätselnämnd, då den uppgått till
200,000 kr., »användas, till något för
Malmö stad nyttigt ändamål». Ar
1901 anslogos 240,000 kr. af fondens
medel till Malmö Museums
nybyggnad. — Stadens största donation, den
Dahlgrenska stiftelsen, hvars donator
är juveleraren Gustaf Dahlgren († 1875),
afser att bereda mindre familjer
billiga bostadslägenheter i en stiftelsen
tillhörig byggnad. Fondens
kapitalbehållning var vid 1908 års slut
628,836:40 kr.; den förvaltas af en af
stadsfullmäktige tillsatt styrelse.
Den bevillningstaxerade inkomsten
för hela den svenska fabriksindustrien
uppgick år 1906, alltså midt under
högkonjunkturen, till 85,7 millioner
kr. eller en mycket måttlig ränta på
det nedlagda kapitalet. Antalet
industriarbetare var samma år 295,800,
hvarför industriens årsinkomst per
arbetare var ungefär 290 kr. eller p£r
effektivt dagsverke 1 kr. 9 öre. Ar
1907 var motsvarande summa 1 kr.
15 öre. Då industriarbetarnes
medelinkomst var ungefär 3 kr. om dagen,
skulle, om industrien alldeles upphör-
de att beräkna ränta på sitt
nedlagda kapital och i stället utdelade till
arbetarne hela sin inkomst, hvarje
arbetares dagsinkomst ökas med något
öfver i kr. eller omkring en
tredjedel af den nuvarande dagsinkomsten.
Under dåliga tider är naturligtvis
industriens inkomst lägre än den här
uppgifna, och skulle genom
bortskänkande af industriens hela vinst
arbetarnes dagsinkomst ej ens kunna ökas
med x kr.
Skatter till stat och kommun i vissa länder.
Kr. per inv. [-Konsumtions-skatter-] {+Konsum- tions- skatter+} Andra
indirekta skatter Direkta skatter
i % af samtliga skatter.
Sverige (1907)......... . 44*88 49-2 4’9 45*9
Norge (1907).......... . 45-26 3*8 44’1
Danmark (1907)........ . 5°’4 x 4*1 9*4 49*5
• 23*33 65*6 3* i 3X’3
Storbritannien 0. Irland (1905) , . 85*57 36-8 49*6
Nederländerna (1905)..... . 46*29 4°’9 15’6 43’S
Tyska Riket (1907)....... • 44’74 40*9 "’3 47*8
Frankrike (1905)....... . 70-99 43’5 23*8 33*7
Italien (1905)......... ■ 42*25 45*3 i5"4 39*3
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
