Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några upplysningar om tobaksmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA UPPLYSNINGAR OM TOBAKSMONOPOL.
tag af vissa för personlig
förbrukning afsedda kvantiteter.
Inlösningspriset skulle efter värdering
bestämmas af distriktskommissioner, i hvilka
äfven edsvurna representanter för
to-bakshandteringen skulle hafva säte.
Öfver distriktskommissions värdering
fick klagas till en centralkommission,
som slutligt afgjorde besvären, dock
med rätt för klagande att äfven efter
sistnämnda kommissions utslag inom
viss tid exportera föremålen.
Värdesättningen af tobaksfabrikat skedde
efter tillverknings- resp.
inköpskostnaderna, med tillägg at fabrikanter
och handlande af 5 % därå.
Lagförslaget uppställer i öfrigt
den generella regeln, att alla, som till
följd af förbud eller inskränkningar
beträffande tobaksfabrikation och
tobakshandeln komme att lida
minskning i sina förmögenhetsvillkor eller
i sin förvärfsverksamhet, skulle
erhålla ersättning eller understöd.
Denna regel var sedermera närmare
utvecklad genom i hufvudsak följande
bestämmelser.
Tobaksfabrikanter och
råtobaks-handlare, hvilkas egna fabriks- och
magasinsbyggnader förlorade i värde
genom dessa yrkens upphörande,
tillerkändes en värdeminskningen
motsvarande ersättning i kapital
(Realentschädigung), såframt
byggnaderna ej inköpts af
monopolförvaltningen.
För förlusten af tidigare
förvärfsverksamhet och för intrånget däri
skulle de tobaksfabrikanter, som icke
försålt sina fabriker till monopolet,
äfvensom råtobakshandlarna erhålla
en personell ersättning
(Personalent-schädigung), under förutsättning att
rörelsen utan afbrott idkats under
minst 4 år, innan moriopollagen
utfärdades, samt att den utgjort en
själfständig näringskälla. Till grund
för denna personella ersättning skulle
läggas nettovinsten i genomsnitt för
de 5 föregående åren med
uteslutande af det bästa och det sämsta
affärsåret. Beroende på den kortare eller
längre tid, hvarunder rörelsen
bedrifvits, skulle ersättningen utgå med
ett kapitalbelopp, motsvarande för
fabrikanter minst a och högst 5 gånger
nämnda årsvinst samt för
råtobaks-handlare i à 2 gånger årsvinsten.
Personell godtgörelse
(Personal-vergütung) enligt liknande grunder
som de nyss anförda, med årsaflöning
resp. nettoårsvinst såsom
utgångspunkt, tillerkändes vidare:
1) den för tobaksfabrikation
tekniskt utbildade personalen
(fabriksdisponenter, inspektörer, förmän o.s.y.);
2) tekniskt utbildade
tobaksarbetare, som voro öfver 20 år gamla;
3) för handel med råtobak och
tobaksfabrikat tekniskt utbildad
personal (agenter, mäklare, resande o.s.v.):
4) handlande med tobaksfabrikat;
gällande såsom villkor beträffande
samtliga dessa grupper, att
personerna under minst 4 år innan lagens
utfärdande haft ifrågavarande yrke
resp. handel såsom hufvudsaklig
för-värfskälla.
Uteslutna från erhållandet af
dylik personell godtgörelse voro alla,
som erhållit någon befattning hos
monopolförvaltningen eller utan
giltigt skäl afböjt en deras förutvarande
lefnadsställning motsvarande dylik
anställning.
Ytterligare innehöll lagförslaget
bestämmelse, att af särskilda
billighetsskäl understöd med anledning af
frångånget eller minskadt förvärf
kunde tillerkännas personer, som icke
enligt någon af ofvan angifna
grunder ägde anspråk på ersättning.
Några hållbara beräkningar kunna
gifvetvis ännu icke göras angående
vare sig hvad införandet af
tobaksmonopol i Sverige skulle kosta eller
hvad ett sådant monopol skulle kunna
afkasta. I dagspressen har vid flera
tillfällen framkastats, att ett
tobaksmonopol förväntades inbringa 15 à 20
millioner kronor till statskassan.Hvarje
sådan siffra beträffande ett eventuellt
tobaksmonopols afkastningsförmåga
måste dock ännu tagas såsom en ren
gissning. Det enda man härvidlag
har att hålla sig till är att, såsom
förut anförts, det förslag, som den nu
arbetande kommittén har att
framlägga, bör ställa i utsikt ett
effektivare skatteresultat än det som 1904
års kommittés förslag beräknats
lämna. Sistnämnda kommitté föreslog
höjda tullar jämte accis på den inom
landet odlade tobaken, hvilken
skatteform beräknades skola ge en ökad
statsinkomst af 2,350,000 kronor. Ett
af samma kommitté uppgjordt utkast
till stämpelskatt å färdiga
tobaksfabrikat beräknades komma att ge 3,100,000
kronor utöfver den dåvarande
tullinkomsten af tobaksimporten.
Ifrågavarande tullinkomst uppgick för år
1907 till omkr. 5,350,000 kronor.
Sammanställas dessa siffror, kan man
alltså endast draga den slutsats, att
regeringen med den nu anbefallda
utredningen åsyftar ett skatteförslag,
som kan beräknas ge i statsinkomst
mer än 7,850,000 resp. 8,450,000 kronor.
Slutligen må ytterligare
uppmärksammas, att kommittéutredningen
skall omfatta
tobaksbeskattningsfrå-gan i hela dess omfattning, d. v. s.
äfven banderollskatt m. fl., och icke
endast frågan om ett tobaksmonopol.
I05
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
