Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOBAK.
get kringströfvande härarna. Till
Skandinavien kom kännedomen om
det i Tyskland så moderna
»näsmjölet» i början af 1600-talet genom hem
vändande krigare. Den första
tobaksplantagen anlades i Sverige af Jonas
Alströmer år 1725 vid Alingsås.
Med förvånande hastighet gick
spridningen inom de olika länderna, så
hastigt till och med att regeringarna
mångenstädes sågo sig föranledda
genom särskilda förbud och
straffbestämmelser hindra eller åtminstone
inskränka bruket af den giftiga örten.
I Sverige straffades tobaksrökning
med plikt, i Italien med bannlysning,
i Ryssland med näsans afskärande o.
s. v. Detta oaktadt vann tobaken
allestädes insteg, och den bildar
härutinnan en fullkomlig motsats till
den närbesläktade potatisväxten.
»Liksom ett oförståndigt barn», säger A.
von Humboldt på tal om
potatis-och tobaksväxterna, »åt hvilket man
bjuder på en gång bröd och ett
glödande kol, griper efter det senare,
så gjorde ock människorna i Europa.»
Då man märkte, att alla förbud
voro fåfänga, slog man in på en
annan väg för att hejda fienden. Man
sökte genom skatt och införseltull
tillföra staternas kassor rika inkomster,
och flerstädes, såsom i Österrike och
Frankrike, gjorde man
tobaksfabrikationen och tobakshandeln till ett
statens monopol. Uti Sverige inträdde
tobaksfrågan efter åtskilliga växlande
öden år 1724 i det skede, att ett
kungligt plakat af den 29 februari till och
med förordade tobaksodling, »hvartill
landets klimat efter skedda försök
befunnes lämpligt», och på 1730-talet
var spanskt snus »så i mod och
behofvet för bättre eller förnämare näsor
så tilltagande», att »något hvar, ja,
käringar och gubbar i sina kojor och
nästen, började laborera snus, färga
sådant rödt, brunt, gult samt
detsamma omkringbära i hus och på gator
till försäljning». Missbruk af tobak
bland ungdomen sökte man
emellertid genom särskilda förordningar
motarbeta, såsom inom vårt land genom
en kunglig förordning af den 16
september 1741, hvarest förbjöds
»tobaksrökande af ungt folk, som ej fyllt 21
år, vid vite af 2 daler silfvermynt,
för hvarje gån g någon därmed
beträ-des; orkar ej böta, sitte 2 söndagar
i stocken; dock krigsfolk undantagna
— med hvilka det är en helt annan
beskaffenhet».
Främsta platsen i våra dagar bland
de tobaksodlande och tobakshandlande
länderna intager Amerika, särskildt
Nordamerikas Förenta stater, hvarest
år 1908 odlades tobak å en areal af
354,258 har och skördades 325,700,000
kg. samt exporterades 1907/08 2,352,000
cigarrer, 1,539,364,000 cigarretter samt
146,535,000 kg. blad. Den finaste
tobaken produceras i Västindien,
särskildt på Cuba, som lämnar pärlan
af alla tobakssorter, Havanna-tobaken.
Cubas tobaksskörd utgjorde år 1907,
det sista år för hvilket uppgifter
föreligga, omkring 22 millioner kg. Sedan
18 hundratalets midt har Brasilien
framträdt med en alltjämt växande
tobaksodling. I Asien bedrifves denna
odling i stor omfattning i Indien och
Japan, liksom ock i Levanten, men
särskildt på Sumatra, dit
tobaksodlingen på 1860-talet infördes genom
holländarne, har man i våra dagar
stora tobaksplan tager. Afrika har
visserligen både genom klimat och
jordmån dg bästa förutsättningar för
att blifva ett tobaksproducerande land
af betydenhet, men den afrikanska
tobaken spelar ännu en obetydlig roll
inom världshandeln. I Europa
intager Ryssland främsta platsen såsom
tobaksproducerande land. Därnäst
följa Österrike-Ungern samt
Balkansta-terna. Turkiet producerar tobak af
mycket växlande godhet. Den finaste
turkiska tobaken, utmärkt genom sin
angenäma doft, kommer från nedre
Macedoniens fruktbara dalar. Ganska
medelmåttig åter är den tobak, som
frambringas i öfre Macedonien samt
i Tracien. Betydande är ock
tobaksodlingen i Tyskland och Frankrike.
Den inom Europa producerade tobaken
föres ofta i handeln under granna
tropiska namn. Inom vårt land, hvarest
tobaksodlinge bedrifves företrädesvis i
Skåne vid Åhus och vid Landskrona
samt i trakten af Stockholm, utgjorde
hela produktionen år 1907 omkring
i million kg. Hela världens
produktion torde kunna uppskattas till
omkring 900 millioner kg.
Tobaksväxten fordrar en jord, som
är rik på kali men fattig på klor.
Endast å sådan jord erhålles god
röktobak, med en kalihalt i bladen af
minst 2,5 % samt en klorhalt ej
öfver-stigande 0,4 %. En god röktobak skall
brinna lätt och hastigt, ty vid
långsam förbränning uppkomma illa
luktande och illa smakande produkter.
Då nu de flesta naturliga
gödselämnen innehålla mycket klor, såsom
klornatrium (koksalt), så inses lätt,
att tobak af fin kvalitet ej gärna kan
påräknas efter gödslinij med latrin-,
häst-, får- eller svinspillning. En
något mera lämplig tobaksgödsel utgör
spillningen efter nötboskap, särskildt
om densamma nedplöjes före vintern,
så att det lättlösliga koksaltet hinner
utlakas och nedföras till djupare
liggande jordlager. Bäst är dock att
gödsla till tobaken med artificiella
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
