Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige - Kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURFÖRHÅLLANDEN.
Undervisningsväsendet. År 1907 funnos i Sverige 19,917
lärare vid folkskolorna, eller 37 på hvarje tiotusental inb.
Medel-siffran för Västeuropa är 31. — Af de 14,226 folkskolorna i
Sverige voro 1,974 flyttande, alltså 14 procent (år 1880 var
siffran 37 proc.). — Lärjungarnes antal var 772,309, eller 39
för hvarje lärare (år 1880 59). Inom Västeuropa i dess helhet
komma 45 skolbarn på hvarje lärare. |S- Kostnaden för
folkskolorna i Sverige år 1907 uppgick till 34,898,782 kr.
Antalet folkskollärare på hvarje tiotusental af folkmängden utgör
enligt nyaste uppgifter: i Sverige 37, Norge 33, Finland 12, Storbritannien
och Irland 40, Nederländerna 48, Belgien 26, Tyska riket 27, Österrike 31,
Ungern 16, Schweiz 3a, Frankrike 40, Italien 20, Ryssland 14, Serbien 8,
Bulgarien 22. Utgifterna pr skolbarn uppgå för Västeuropa i genomsnitt
till 53 francs; för Sverige är siffran 63 francs.
Af de värnpliktiga äro i de skandinaviska länderna samt Tyska riket
och Schweiz så godt som alla läs kunniga. I Nederländerna sakna 2 % denna
färdighet, i Frankrike 4 i Belgien xo, i Österrike 24, Ungern 28, Italien
31, Serbien 61, Ryssland 62 och Rumänien 75 För Västeuropa i dess
helhet synes siffran för de icke läskunniga falla omkring 13 % men utgör
för Östeuropa minst 55 % och möjligen än mera.
De allmänna läroverken ägde 21,865 lärjungar år 1908. Af
de 20,490 lärjungarne år 1905 tillhörde 5*876 de fyra
gymnasial-klasserna, och gingo af dem 3,422 på reallinien och 2,454 på
den klassiska linien. — Utgifterna för de allmänna läroverken
uppgå till öfver 5 millioner kronor årligen.
Våra universitet ägde höstterminen 1908 3,778 lärjungar,
nämligen Uppsala universitet 1,974, Lunds 967, Karolinska institutet
296, Stockholms högskola 400 och Göteborgs högskola 141. —
Statsanslagen till de trenne statsuniversiteten (Uppsala och Lund
samt Karolinska institutet) uppgå för år 1910 till 1,890,707 kronor.
För de högre undervisningsanstalterna finnas icke statistiska uppgifter
från olika länder samlade. Förhållandena äro äfven så olika, att
jämförelser ej alltid låta sig med fördel verkställas.
Sjukvården. Ar 1907 funnos i Sverige 1,221 praktiserande
läkare. Samma år funnos 348 tandläkare. Barnmorskornas antal
var 2,947. På de civila sjukvårdsinrättningarna (utom hospitalen)
funnos sammanlagdt 19,354 sjuksängar. Apotekens antal var 365.
Hospitalen och asylerna för sinnessjuka kunna numera inrymma
6,774 patienter.
Angående hithörande forhållanden är, på grund af uppgifternas
olikformighet, svårt att anställa jämförelser mellan olika länder. Det synes
emellertid framgå, att antalet läkare är i Sverige lägre, i förhållande till
folkmängden, än’ i de flesta andra länder, ja kanske lägre än i hvarje annat
europeiskt land. Tvifvelsutan står detta i samband^ med de ovanligt stora
fordringarna hos oss på läkarnes utbildning. — Med sjukvårdsanstalter %ynes
Sverige vara tämligen väl försedt, jämfördt med andra länder, och till
beskaffenheten torde våra sjukhus ej mångenstädes öfverträffas. Att
hospitals-platserna äro otillräckliga har under senare år såsom bekant gjort, sig
mycket starkt kännbart.
Fattigvården. År 1907 funnos i Sverige 1,451 fattighus,
414 fattiggårdar, 33 arbetshus och 23 barnhem, eller
sammanlagdt 1,921 fattigvård sanstal ter, med utrymme för sammanlagdt
58,748 personer. Härjämte funnos 2,684 mindre fattigstugor med
utrymme för 10,211 personer. — Hela antalet understödstagare
uppgick till 229,693, af hvilka 174,274 voro direkta understöds-
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
