Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSSTILAR.
modellerade. Dessa former kallas barock eller senrenässans. Vid sidan af
denna yppigare riktning gick en mera lärd och nykter, särskildt odlad i
Frankrike. Ex. på renässansstil i Sverige är Stockholms slott.
Rokoko.
Under 1700-talets början
utvecklades i Frankrike af franska
dekoratörer och arkitekter den
ornamentsstil, som kallas rokoko eller Louis
Quinze-stil. Stilen berör det inre af
byggnaderna, och det är egentligen
i Tyskland man finner
rokokoformen i hela byggnaden och detta ej i
så många fall. Den raka linien
undveks. Förgyllda snäck- och
mussel-ornament eller ett lätt gallerverk
täckte väggar och taklister. De
svängda, lätta och koketta formerna
härskade under 1700-talets förra hälft
enväldigt äfven i konstindustrien. —
Vid århundradets midt började en
nyklassisk rörelse inom arkitekturen och
ornamentiken, det var den s. k. Louis
Seize-stilen, i Sverige kallad den
gustavianska stilen. Till en början
förekomma rokoko-ornament vid
sidan af de klassiska formerna. Ex.
på rokokostil i Sverige är Kina
lustslott på Drottningholm.
Empirestilen
är en kylig och nykter vetenskaplig
riktning. Från tiden omkr. 1790
visade sig en pedantisk
antikhärm-ning i byggnader och konstindustri,
kallad empire- eller kejsarstil. Ex. på empirestil i Sverige är Kanslihuset
vid Mynttorget i Stockholm.
De historiska stilarnas tid.
Hade gräfningarna i Pompeji samt tyska och engelska konsthistoriska
författare bidragit att ge fart åt empirestilen, så framkallade å andra sidan
de nationella rörelserna under 1800-talets förra hälft och den romantiska
litteraturen återupptagandet af de inhemska medeltida formerna. Lusten för
att »restaurera» gamla byggnader blir allmän i Europa. Det historiska lynnet
under 1800-talet visar sig i denna repetitionskurs af stilar; man härmade, mer
eller mindre kunnigt, gotiska och romanska domer, man gjorde
billighets-upplagor i gips och puts af renässansens stenpalats, och i konstindustrien
imiterade man i papier-maché och nysilfver. Ex. på »historisk stil» äro
Operan och Johannes kyrka i Stockholm.
Vår tids stil.
Gentemot denna ytliga och falska stiluppfattning har, särskildt inom den
anglosachsiska världen, vid 1800-talets slut en rörelse pågått, som söker finna
former, ur hvilka så småningom en ny stil, lämpad för oss, kan framväxa; våra
hotell, affärshus, jättelokaler för undervisning eller väldiga byggnader, där man
roar sig vid eldsljus — teatrar, varietéer, restauranter— allt, i stort, okända
saker under antiken, medeltiden och renässansen, kunna ej få sitt konstnärliga
uttryck genom imiterade former, hämtade från medeltida kyrkor och antika
tempel. Fordran på ett äkta material gör sig öfverallt gällande. Äfven den
stora allmänheten börjar fatta, att efterapandet af material och stilar är
olämpligt och att tider af stark skönhets- och själfkänsla njuta och lära af forntiden
men skapa sin egen stil efter sina behof. Att vår tid med sin starka
allmänanda och sin alla andra tider öfverträffande rikedom skall göra detta, det har
man alla anledningar att tro, och därpå arbeta nu framstående konstnärer, ej
minst i vårt land. Särskildt har man i England lyckats finna nya vackra
former för boningshuset for en familj, något som i våra »egna hems» tider är af
den största tänkbara betydelse. I Tyskland har affärhuset (ex. Wertheims
Warenhaus i Berlin) fått den konstnärliga utbildning, som ännu saknas hos de
eljest för vår tid typiska amerikanska »skyskraparna». Ex. på vår tids stil
är Elektricitetshuset i Stockholm.
176
Dekorering i rokokostil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
