Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Året 1910 efter Kristi födelse - Israeliternas kalender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅRET 1910 EFTER KRISTI FÖDELSE
är ett vanligt år üoi 365 dagar eller s« veckor >ch en dag samt börjar
lördagen den i januari nya stilen. Söndagsboks lafven är B.
Den grekiska kyrkans be kanna * t irysssu, grekei m. ti.) räkna ännu efter
den julianska kalendern (gamla stilen), enligt hvilken året 1910 börjar med
den 14 januari efter vår räkning Denna tidräkning var på 1800-ulct 12 dagar
efter vår räkning men är på 1900-talet 13 dagar efter till följd däraf, att
året 1900 enligt deras kalender var ett skottår. Inom den grekiska kyrkan
räknades länge efter den s. k bysantinska eran (den tidräkning från
»världens skapelse», som var antagen i det bysantinska kejsardömet), i hvilken
det 7417.e året började den 1 september enligt gamla och den 14 september
1909 enligt nya stilen.
Judarne började sitt 5670:0 år med den 16 september 1909 och börja
det 5671:6 den 4 okt. 1910.
Museltnanern > (Islams bekännare) börja den 13 jan. 1910 sitt i3a8:e
år efter Mohammeds flykt från Mecka.
Julianska kalendern eller gamla stilen indelar året I tolf månader med omväxlande
30 och 31 dagar utom i februari, hvilken I allmänhet har 28" dagar, d. v. s. året kommer 1
allmänhet att bestå af 365 dagar. Då emellertid det astronomiska årets längd enligt julianska
kalendern är bestämd till 365*25 dagar, blir det nödvändigt att hvart fjärde år tillägga
ytterligare en dag, skottdagen, hvilken i namnlängden inskjutes vid den 24 februari. 1900 var
sålunda skottår enligt denna kalender. Julianska kalendern Infördes af Julius Cæsar år 45 f Kr.
Gregorianska kalendern eller nya stilen skiljer sig från den julianska hufvudsakligen
genom en noggrannare bestämning af årets längd, hvilken är fastställd till 365-2422 dagar
Med anledning däraf måste skottårens antal något Inskränkas, ocb detta sker därigenom,
att år med jämna hundratal räknas såsom skottår blott då deras årtal med afskiljande af
de två nollorna äro delbara med 4; således voro 1700, 1800 och 1900 icke skottår Denna
kalender Infördes af påfven Gregorius XIII år 1582 och har småningom blifvit antagen I de
flesta civiliserade länder, i Sverige 1753.
Detta år är
efter världens skapelse enligt bysantinska eran........det 7418-e,
> > » » judarnes räkning » 5670 e,
> Kristi födelse ...................................> iyioe,
» konung Gustaf V:s tronbestigning..................> 3:e
Påsktabell. PS nästa sida meddelas en sådan för tiden 1583—1955. De svarta
prickarna beteckna paskdagens läge Öfversta raden betecknar d. ea mars,
tidigaste datum för påskdagen. Understa raden betecknar d 35 april, senaste
datum för densamma I fullt samma ordning igen inträflar påsk först efter
39,900,000 år, om vår kalender så länge äger bestånd Af tabellen synes, att
påskdagen infaller 1910 d 27 mars. Tre gånger sedan nya stilens införande,
näml. 1598, 1693 och 1818, har påskdagen infallit på sitt tidigaste datum,
d 22 mars; tre gånger, näml 1666, 1734 och 1886 har den infallit på sitt
senaste, d. 35 april, och gör så nästa gång år 1943.
S o I c I r k e I n. Solcirkeln ät en tidrymd at 28 år, efter hvilken veckodagarna äfven
under skottår åter Infalla på samma månadsdagar. År 1910 är det is:e i solcirkeln.
Söndagsbokstafven. Betecknar man dagarna 1 ett ar Dorjande trän » Januari
ocb vidare med de ständigt återupprepade bokstäfverna A, B, C, D, E, F. G, så kallas den
bokstaf, som infäller på den första söndagen ocb följaktligen på alla söndagar under året.
söndagsbokstafven. Af denna kan man se, med hvilken veckodag året börjar. Hvarje
skottår bar två söndagsbokstäfver. af hvilka den första angifver förhållandet mellan datum
och verkodag till den 1 mars och den andra gäller den öfriga delen af året.
Söndagsbok-staf under 1910 är B. Se 200-årskalendern å föregående sida.
Israeliternas festkalender.
5670 Adar 14 Purim......1910 mars 25
Nisan 15 i:a Påskdag . . . april 24.
,, 16 2:a Påskdag ... „ 25
,, 21 7:e Påskdag ... ,.30
,, 22 8:e Påskdag . . . maj t
Sivan 6 i:a Veckofest. . . juni 13.
,, 7 2:a Veckofest . . ,,14.
Ab 9 Templets förstöring aug. 14.
5671 Tischn i x:a Nyårsfest. . . 1910 okt. 4
„ 2 2:a Nyårsfest... ,, 5
,, xo Försonmgsfest . . ,,13
„ 15 i-a Löfhyddofest. „ 18
,, 16 2:a Löfhyddofest. ,, 19
„ 22 Löfhyddof s slut . ,, 25
,, 23 Tora-glädjefest. . ,,20
Kislev 25 Tempelinvign.-fest dec. 36.
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
