Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den längsta tid solen oafbrutet är öfver horisonten - Månaders och dagars namn - Meteorologiska tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅNADERS OCH DAGARS NAMN. METEOROLOGISKA TECKEN.
Den längsta tid solen oafbrutet är öfver horisonten.
▼id polen ............6 månader
> 850.............i6x dagar
> 8o° . . . . .........134 >
* 75° (Spetsbergen)......103 »
» 70° (Tromsö)................65 »
» 66° 33’ (Gellivare)............24 tim.
» 6o° (Stockholm)..............181. 30 m.
vid 50° (Frankfurt a. M.) .... 161. 9 m.
» 40° (Madrid, Newyork).... 14 > 51 >
> 30° (Kairo) ......... 13 » 56 »
» 20° (Mecka).........13 » 13 »
» io° (Kongo) .........12 » 35 »
> o° (ekvatorn)........12 tim.
Samma förhållande gäller för södra hemisfären.
Månadernas namn.
Januari är uppkallad efter Janus, den
romerske guaen för utgång och Ingång.
Februari. Namnet är härledt af Februa, en
reningsfest firad den 18—28 febr. till
åminnelse af Februus, en etruskisk gud.
liars. Uppkallad efter romerske krigsguden
Mars.
April. På latin Afrilis af aperire, öppna,
emedan jorden då öppnar sig för
årsväxten.
Maj. Namnet härledes af Maja, Merkurius’
moder.
Juni, så kallad efter gudinnan Juno.
Juli, uppkallad efter Julius Ceesar.
Augusti. Denna månad hette pä latin först
Sextilis men benämndes sedan efter
kejsar Augustus.
September, af det latinska septem, sju,
emedan den var den sjunde månaden i den
äldre romerska kalendern, 1 hvilken mars
räknades som första månadfen.
Oktober, af det latinska octo. åtta, emedan
den världen åttonde månaden i den äldre
romerska kalendern.
November, af novem, nio, den nionde
månaden I den gamla kalendern
December, af decem, tio, den tionde månaden
t den gamla kalendern.
Veckodagarnas namn.
Böndag, solens dag, tyska Sonntag,
engelska Sunday. latin Solis dies men äfven
Dominica (Herrens dag), hvaraf franska
dimanche.
Måndag, månens dag, ty. Mont ag, eng.
Monday. lat. Luna dies, fr. lundi.
Tisdag, Tys (Mars’) dag, ty. Dienstag, eng.
Tuesday, lat. Martis dies, fr mardi.
Onsdag, Odens Merkurius’) dag, eng
IVed-nesday; lat. Mercurii dies, fr. mercredi;
ty. Mittiuoch = veckans midtdag.
Torsdag, Tors (Jupiters) dag, ty.
Donners-tag, eng. Thursdcp; lat. Jovis dies,
fr jeudi.
Fredag, Friggs (Venus’) dag, ty. Freitag, eng.
Friday: lat. Veneris dies, fr. vendredi.
Lördag, fomsv. lögardag (= baddag); lat
Saturni dies, eng. Saturday, lat. äfv.
Sabbati dies, hvaraf fr. samedi och ty.
Samstag.
Veckans Indelning sju dagar, dagens i
timmar och timmens i minuter och sekunder
är babyloniernas uppfinning; ja, våra namn
på veckodagarna leda sitt ursprung från dem.
De uppkallade nämligen veckans dagar efter
de "sju vandrande himmelsljusen"; när
grekerna ocb romarne från Babylonien mottogo
sjudagsveckan, öfverflyttade de sina
gudanamn på himlakropparna till veckodagarna,
och när våra germanska förfader af romarne
lånade seden att benämna veckans dagar med
gudanamn, använde de dem af sina egna,
som syntes dem motsvara de romerska.
Någon germansk gud, som motsvarade Saturnus,
fanns icke, hvadan detta namn bibehölls af
holländare och engelsmän men hos våra
förfäder ersattes med ordet lögardag (=
baddag). Liksom hos israeliterna var I Babylon
en af veckans dagar hvilodag.
Meteorologiska tecken (internationella).
Regn.
Snö.
Åska.
Blixt utan åska,
kornblixt.
Hagel.
Trindsnö.
Dimma.
Rimfrost.
Dagg.
Rimfrost på träd
och buskar.
Glattis eller isbark.
Snöyra.
Isnålar.
Stark blåst, storm.
Ring kring solen.
Solgård.
Ring kring
månen.
Mångård.
Regnbåge.
Norrsken.
Solrök.
Exponenterna 0 och 2 efter ett tecken antyda, att fenomenet varit
mycket svagt eller mycket starkt, n = (föregående) natten, a eller am (ante
meridiem) = förmiddagen m = middagen p eller pm (post meridiem) =
eftermiddagen. N = nord. E = ost (eng, east). S = syd. W = väst.
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
