Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över de märkligaste händelserna under åren 1917—1921 - I utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKLIGARE HÄNDELSER I UTLANDET I917 — 21.
den t i Tyskland. — Hamburg
förklaras i belägringstillstånd. —
Socialistkonferensen i Bern avslutas.
Febr. 13. Tyska regeringen utnämnes
med Scheidemann som chef.
Febr. 14. Scheidemann framlägger tyska
regeringens program. — Hindenburg
övertar överkommandot vid
östgränsen.
Febr. 17. Storstrejk proklameras i hela
Ruhrdistriktet.
Febr. x8. Clemenceau utsättes för ett
attentat och såras i skuldran. — 30,000
man trupper sändas av den tyska
regeringen till Ruhrområdet. — Mellan
Eisners och Auers anhängare
utkämpas i Munchen blodiga stridei*.
Febr. 20. Tyska nationalförsamlingen
beviljar ett anslag på över 25
miljarder mark. — Polackerna besätta flera
orter i Preussen.
Febr. 21. Bajerska
ministerpresidenten Kurt Eisner mördas. Storstrejk
proklameras i München. — Polska
regeringen erkännes av de allierade.
Febr. 22. Ryska generalerna Russki
och Dimitrieff mördas av bolsjeviker.
Febr. 25. Tyska regeringstrupperna
rycka fram i Ruhrområdet.
Mars 4. Österrikes konstituerande
riksförsamling öppnas.
Mars 8 Ententen fordrar tyska
handelsflottans utlämnande.
Mars 10. Ententen antar bestämmelser
om Tysklands avväpning.
"Mars 13. Tysk-Österrikes
nationalförsamling antar författningsförslaget.
Mars 14. Tyskland går in på att
utlämna sin handelsflotta. —Tyskarna
börja utrymma Nord-Slesvig.
"Mars 19. Polackerna intiänga i
Lemberg.
Mars 20. Ungerns president greve
Ka-rolyi avgårmakten övergår till
proletariatet. Även ministären avgår.
Mars 21. Arbetarrådet i Budapest
Övertar makten och bildar regering.
Mars 23. Stora demonstrationer äga
rum i Berlin mot ententens planer
att stycka Tyskland. — Kejsar Karl
lämnar med familj Österrike ocli
ankommer till Schweiz.
April 3. Tysk-österrikiska
nationalförsamlingen beslutar att landsförvisa
huset Habsburg, upphäva adelskap
och avskaffa dödsstraffet. —
Blockaden mot Tysk-Österrike förklaras
officiellt upphävd. — Bolsjevikerna
erövra Odessa och Nikolajeff.
April 7. Rådsrepublik proklameras i
Augsburg, Würzberg och
Regensburg.
April 8. Storstrejk proklameras i
Magdeburg, där häftiga strider inträffa.
— Bajerns socialdemokratiska
regering förklarar, att den kvarstår och
får understöd av de borgerliga och
bönderna i landets norra delar.
April 9. Rådsregementet störtas i
Wurzburg, Ingolstadt, Amberg och
Regensburg.
April 10. I Miinchen bildas ett
kommunistiskt centralråd.
April 11. Tyska nationalförsamlingen
uttalar sig för en fred i enlighet med
Wilsons 14 punkter.
April 12. Spartakusuppror i Dresden.
— Krigsminister Neuring kastas i
Elbe ,och ihjälskjutes. —
Kolgruvestrejken i Tyskland avblåses.
April 13. Rådsregementet i München
störtas och en militärdiktatur
upprättas.
April 14. Kommunisterna i Miinchen
erövra flera viktiga oftentliga
byggnader.
April 18. Ententen inbjuder Tysklands
ombud att infinna sig i Versailles den
25 april.
April 19. Arbetare- och soldatrådet i
Budapest proklamerar försvarskrig.
April 21. Tyskland beslutar att sända
ombud till Versailles. — Meddelande
ingår, att Koltsjak slagit
bolsjevikerna i Sibirien och tagit 25,000 fångar.
April 24. Ministerpresidenten Orlando
avi-eser från Pax-is.
April 26. Italienska delegationen i Pa
ris avvisar kompromissen i
Fiume-f rågan.
April 28. Fredskongressen antar stad
gar för folkens förbund.
April 29. Den tyska fredsdelegationen
kommer till Paris under ledning av
greve Brockdorff-Rantzau. —Rumä
nerna och tjeckerna tränga
ytterligare fram i Ungern.
Maj i. Regeringstrupperna intränga
i Miinchen. — Rumänerna övergå
Theiss.
Maj 2. Jugoslaverna kastas tillbaka
norr om Drau.
Maj 3. Bela Kun kallar Ungerns
arbetare till vapen.
Maj 8. Tyska regeringen förklarar i
en proklamation fredsvillkoren
oantagliga; allmän landssorg påbjudes.
— Englands Labour Party uttalar i
ett manifest, att freds förslaget står i
motsättning till Wilsons 14 punkter.
Maj 9. Gruvarbetarstrejk utbryter i
England.
Maj 10. Clemenceau besvarar de tyska
noterna.
Maj 11. Stora demonstrationer i
Berlin mot ententens fredsförslag.
Maj 12. Rikspresident Ebert vädjar
till det amerikanska folket.
Maj 13. Greve Brockdorff-Rantzau
söker i tre noter uppvisa motsägelsen
mellan fredsförslaget och Wilsons 14
punkter.
Maj 15. Väldiga demonstrationer på
Königplatz mot ententens
fredsförslag.
Maj 22. Den engelska fackförenings-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
