- Project Runeberg -  Almanack för alla / 1922 /
147

(1897-1969)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoriska data. V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KULTURHISTORISKA DATA.

V.

Kulturhistoriska data. V.

Kulturhistoriska data I, se Almanack för alla 1918, s. 156 ff., II. Almanack
för alla 1919, s. 137 ff., III. Almanack för alla 1920, s. 143 ff, IV. Almanack

för alla 1921, s. 145 ff.

Panamakanalen invigdes officiellt år 1915 men hade redan hösten 1914
tagits i bruk, och ett av de första fartyg, som passerade densamma, var
Nordstjernan »Kronprinsessan Margareta» den 19 oktober nämnda år på väg hem
från Chile. Tanken på en kanal över Panamanäset lär ha uppstått redan
kort tid efter den nya världens upptäckande men upptogs pa allvar först
under förra seklet. Två olika franska bolag hade stupat på företaget, när
amerikanarne år 1904 togo det om hand.

Panoptikon är ett gammalt grekiskt ord, som egentligen betyder allt
som angår seendet. Numera betecknar ordet i regel ett vaxkabinett och det
vi äga vid Kungsträdgården i Stockholm upprättades år 1889.

Pansarfartygen äro helt naturligt av jämförelsevis sent datum.
Napoleon III lät 1854 påbörja byggandet av en del flytande, pansrade batterier,
som kommo till användning i Krimkriget. De visade sig jämförelsevis
ändamålsenliga, och 1858 påbörjades det första verkliga pansarfartyget, »Gloire»,
som sjösattes året därpå. England följde genast efter, medan vi i Sverige
fingo vänta till 1886, innan vi i »Svea» fingo vårt första krigsfartyg av denna
typ — såvida man ej dit vill räkna de gamla, numera utrangerade
andra-klassarna, av vilka »John Ericson» var den äldsta (1865).

Papperet anses som den bästa kulturmätaren: ju mer papper ett land
gör av med, ju högre är dess andliga nivå. Kineserna ha äran av denna som av
så mången annan uppfinning. Åkerbruksministern Tsai-Lung lär ha kommit
på idén att göra papper av bomull ungefär hundra år före Kristi födelse, och
åtta sekel senare fann man i staden Samarkand, som då var
papperstillverkningens huvudort, på att ersätta bomullen med lump. Detta papper nådde
under nionde seklet e. K. till Europa, och frän 1100-talet finnas handlingar
kvar, tryckta på linnepapper. I Sverige torde biskop Brask ha varit den
förste, som anlade en pappersfabrik, vid Tannefors, år 1523 eller något
senare, och Gustav Vasa skaffade sig även en »papperskvarn» vid Norrström.
Papper av trä började man experimentera med under förra seklet, och tysken
Volter hittade 1846 på att slipa träet. Under 70-talet nådde man fram till de
kemiska trämassemotoderna, vilka för vårt land blevo av den största
betydelse. Sulfitmassa tillverkades första gången i större skala vid Bergvik redan
1869, men först sedan ingenjör K. D. Ekman fått ledningen av försöken och
1874 lyckats utexperimentera en framgångsrik metod, fick sulfitmetoden
verkligt praktisk användbarhet.

Paraplyen och paråsollet voro i bruk redan hos forntidens assyrier,
egypter och kineser, men blevo uppskattade av européerna först med nya
tidens inbrott och i vårt land bortåt ett sekel senare.

Parlamentarismen är en modern form av statsstyrelse, som anses i
England ha sitt moderland. Den första svenska parlamentariska regeringen torde
väl ha varit Karl Staaffs hösten 1905.

Pas de qnatre härstammar som så många andra moderna danser från
Amerika och slog igenom i gamla världen, även i vårt land, under senare
hälften av 90-talet. Numera är den undanskjuten av andra, amerikanska eller
franska danser.

Pass för utländska resor ha från och med världskriget åter blivit
nödvändiga och torde väl ännu en lång tid framåt hålla sig kvar i bruket.
Fordomdags voro de också vanliga och förekommo i vårt land redan på Gustav
Vasas tid.

Patent förekommo på sätt och vis redan vid slutet av 1700-talet i
Sverige, i det att myndigheterna gåvo vissa privilegier åt uppfinnare och fabriker,
som gjorde och tillverkade nya konstruktioner av olika slag. Vår första
egentliga patentförordning av skyddande karaktär är daterad den 28 april 1819.
Patent- och registreringsverket framväxte i november 1895 ur den gamla
patentbyrån.

Patriotiska sällskapet stiftades år 1767 av presidenten i
Kommerskollegium E. Carleson.

Penningar se Mynt, Almanack för alla 1921.

Pensionsstyrelsen är ett av våra yngsta ämbetsverk, i det att det
upprättades år 1914.

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:42:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afa/1922/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free