Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Året 1923 efter Kristi födelse - Sveriges gemensamma borgerliga tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Året 1923 efter Kristi födelse
är ett vanligt år om 365 dagar eller 52 veckor och en dag samt börjar måndagen
den i januari nya stilen (se nedan I).
Den grekiska kyrkans bekännare (ryssar, greker m fl.) räkna ännu efter
den julianska kalendern (gamla stilen), enligt vilken året 1923 börjar med den
14 januari efter vår räkning. Denna tidräkning var på 1800-talet 12 dagar efter
vår räkning men är på 1900-talet 13 dagar efter till följd darav att året 1900
enligt deras kalender var ett skottår. Inom den grekiska kyrkan räknades länge
efter den s. k. bysantinska æran (den tidräkning från »världens skapelse», som
var antagen i det bysantinska kejsardömet), i vilken det 74316 året skulle ha
börjat den 1 september enligt gamla och den 14 september 1922 enligt nya stilen.
yudarna började sitt 5683 e år med den 23 september 1922 och boija det
5684:6 den 11 september 1923.
Muselmanema (Islams bekännare) började den 24 augusti 1922 sitt i34i:a år
efter Mohammeds flykt från Mecka.
Julianska kalendern eller gamla stilen indelar året i tolv månader med
omväxlande 30 och 31 dagar utom i februari, vilken i allmänhet har 28 dagar,
d. v. s. året kommer i allmänhet att bestå av 365 dagar. Då emellertid det
astronomiska årets längd enligt julianska kalendern är bestämd till 365 25 dagar,
blir det nödvändigt att vart fjärde år tillägga ytterligare en dag, skottdagen,
vilken i namnlängden inskjutes vid den 24 februari. 1920 var sålunda skottår
enligt denna kalender. Julianska kalendern infördes av Julius Cæsar år 46 f. Kr.
Gregorianska kalendern eller nya stilen skiljer sig från den julianska
huvudsakligen genom en noggrannare bestämning av årets längd, vilken är
fastställd till 365*2422 dagar. Med anledning därav måste skottårens antal något
inskränkas, och detta sker därigenom, att år rned jämna hundratal räknas såsom
skottår blott då deras årtal med avskiljande av de två nollorna äro delbara med
4; således äro 1700, 1800 och 1900 icke skottår. Denna kalender infördes av
påven Gregorius XIII år 1582 och har småningom blivit antagen i de flesta
civiliserade länder, i Sverige 1753.
Detta år är
efter världens skapelse enligt bysantiska æran..........det 743i:a
» » » » judarnas räkning.............» 5683:6
» Kristi födelse ............................................» 1923:6
» Kristi död..................................................» 1890:6
» uppfinningen av boktryckarkonsten..........................» 483:6
» Luthers reformation .......................................» 406: e
» reformationens införande i Sverige..........................» 39Ö:e
» skilsmässan från Norge......................................9 i8:e
» nya riksdagsordningens, införande i Sverige..................» 57:e
» konung Gustaf V:s tronbestigning............................» i6:e
Det är i solcirkeln eller söndags ändringen det 28:e. Söndagsbokstaven dr
I G, och påskdagen inträffar den i april.
Solcirkeln. Solcykeln är en tidrymd av 28 år, efter vilken
veckoda-[ garna åter infalla på samma månadsdagar, och det tal, som angiver vilket i
ord-I ningen ett givet år är i solcykeln, kallar man solcirkeln.
Söndagsbökstaven. Betecknar man dagarna i ett år börjande från
[ i januari och vidare med de ständigt återupprepade bokstäverna A, B, C, D,
I E, F, G, så kallas den bokstav, som infaller på den första söndagen och
följ-I aktligen på alla söndagar under året, söndagsbokstaven. Av denna kan man se,
I med vilken veckodag året börjar. Varje skottår har två söndagsbokstäver, av
1 vilka den första angiver förhållandet mellan datum och veckodag till den 1
t mars och den andra gäller den övriga delen av året.
Sveriges gemensamma borgerliga tid.
Enligt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 1899 skall såväl i
rättsligt som i borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket från och med år
1900 beräknas lika med medelsoltiden för den meridian, som i tid räknat är
belägen på en timmes östligt avstånd från meridianen för det engelska central-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
