Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över de märkligaste händelserna under åren 1918—1922 - I utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKLIGARE HÄNDELSER I UTLANDET 1919—20.
förbundslagen framlägges av
statsministern Zahle i danska folktinget.
Nov. 16. Ungern förklaras för
republik. — Hela Frankrike är
fullständigt utrymt av tyskarna.
Nov. a*. Största delen av den tyska
högsjöflottan utlämnas.
Nov. 22. I Riga proklameras
republiken »Latwija» (Lettland). — Belgiska
kungaparet intågar i Bryssel.
Nov. 25. Den tyska rikskonferensen
börjar sina förhandlingar i Berlin;
Ebert ordförande. — I Finland bildas
ny regering.
Nov. 28. Kejsar Wilhelm avsäger sig
formligen preussiska kungakronan
och tyska kejsarkronan. — Konung
Georg ankommer till Paris.
Nov. 30. Folkombudsmännens råd i
Tyskland antar en vallag för den
tyska konstituanten.
Dec. 2. Islands suveränitet
proklameras i Reykavik. — Mackensens armé
på 170,000 man interneras i Ungern.
Dec. 6. Gatustrider i Berlin; flera
personer sårade och dödade.
Dec. 12. General Mannerheim väljes
till riksföreståndare i Finland.
Dec. 13. Vapenstilleståndet mellan
Tyskland och ententemakterna
förlänges till den 17 januari 1919. —
President Wilson anländer till Brest.
Dec. 16. Tyska konferensen av
arbetare- och soldatrådens delegerade
sammanträder i Berlin.
Dec. 20. Greve BrockdorfF-Rantzau
efterträder Solf som tysk
utrikesminister.
Dec. 22. Masaryk, den
tjecko-slova-kiska statens förste president, avger
sitt budskap till den nya staten.
Dec. 23—24. Blodiga
matrosoroligheter i Berlin; omkring 100 personer
dödas.
Dec. 26. President Wilson mottages i
London med stora festligheter.
Dec. 28. Valen i England resultera i
en överväldigande seger för
Lloyd-George.
Dec. 29. De oavhängiga socialisterna
Haase, Dittmann och Barth utträda
ur den tyska riksregeringen
(folkom-budsmannarådet) och ersättas av
majoritetssocialister, bland dem Noske.
Dec. 30. Meddelas, att prins Friedrich
Karl av Hessen definitivt avböjt att
mottaga finska kronan.
1919.
Jan. 3. Wilson kommer till Rom.
Jan. 9. Våldsamma
Spartakusorolig-heter i Berlin. — Bagdadbanan
övertages av engelsmännen.
Jan. 15. Liebknecht skjuten. Rosa
Luxemburg mördad.
Jan. 16. Spartakusmännen uppgiva
striden i Berlin,
Tan. 17. Greve Brockdorff-Rantzau och
Scheidemann utnämnas till ledare för
den tyska delegationen vid
fredskonferensen i Paris.
Jan. 18. De allierades fredskonferens
öppnas i Paris av president Poincaré.
Jan. 19. Valen till den konstituerande
tyska nationalförsamlingen äga rum.
Jan. 20. Weimar utses till plats för
tyska nationalförsamlingens
sammanträde. — Rumänska parlamentet
upphäver Bukarestfreden.
Jan. 23. Den polska frammarschen
mot Tyskland hejdas på hela fronten.
Jan. 25. Folkens förbund fastställes till
sina grunddrag på fredskongressen i
Paris. — Representanter för tyska
förbundsregeringarna samlas till
kongress i Berlin.
Jan. 2C). Tyska regeringen och
centralrådet antaga förslaget till
provisorisk riksförfattning.
Jan. 30. På fredskongressen i Paris
avgöres provisoriskt frågan om
kolonierna.
Febr. 3. Den internationella
socialistkongressen öppnas i Bern. Branting
väljes till kongressens president.
Febr. 6. Tyska nationalförsamlingen
i Weimar öppnas. — Hungerkravaller
i Wien.
Febr. 7. Till tyska
nationalförsamlingens president väljes d:r David. —
Bernkonferensen besluter
Internatio-nalens återupprättande.
Febr. 10. Nationalförsamlingen i
Weimar antar den provisoriska
riksförfattningen.
Febr. xz>. Ebert väljes till
rikspresident i Tyskland. — Hamburg
förklaras i belägringstillstånd. —
Socia-listkonferensen i Bern avslutas.
Febr. 13. Tyska regeringen utnämnes
med Scheidemann som chef.
Febr. 14. Scheidemann framläggertyska
regeringens program. — Hindenburg
övertar överkommandot vid
östgränsen.
Febr. 17. Storstrejk proklameras i hela
Ruhraistriktet.
Febr. 18. Clemenceau utsättes för ett
attentat och såras i skuldran. — 30,000
man trupper sändas av den tyska
regeringen till Ruhrområdet. — Mellan
Eisners och Auers anhängare
utkämpas i München blodiga strider.
Febr. 20. Tyska nationalförsamlingen
beviljar ett anslag på över 25
miljarder mark. — Polackerna besätta flera
orter i Preussen.
Febr. 21. Bajerska
ministerpresidenten Kurt Eisner mördas. Storstrejk
proklameras i München. — Polska
regeringen erkännes av de allierade.
Febr. 22. Ryska generalenia Russki
och Dimitrieff mördas av bolsjeviker.
Febr. 25. Tyska regeringstrupperna
rycka fram i Ruhrområdet.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
