Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över de märkligaste händelserna under åren 1918—1922 - I utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKLIGARE HÄNDELSER I UTLANDET 1922.
Febr. 29. Millerand låter häkta
ledarna for järnvägsstrejken.
Mars i. Amiral von Horihy väljes till
riksföreståndare i Ungern. — De
strejkande franska järnvägsmännen
återgå till arbetet.
Mars 2. Tyskarna fordra av Finland
omkring 130 miljoner riksmark för
den tyska hjälpen under kriget. —
Schweiz’ nationalråd beslutar
anslutning till folkförbundet. — Högsta
rådet beslutar tillsätta en internatio
neil organisation för att förse
Europa med livsmedel.
Mars 5. I Finland uppdrages åt
professor Erich att bilda regering.
Mars 6. Högsta rådet medger
Bessa-rabiens förening med Rumänien.
Mars ii. Engelska
fackföreningskongressen förkastar med 3,870,000
röster mot 1,050,000 förslaget om direkt
aktion för gruvornas nationalisering.
Mars 13. Statskupp i Berlin: Eberts
regering fördrives och Kapp
usurperar makten. — Storstrejk utbryter
1 Dresden och Hamburg. —
Nationernas förbunds råd meddelar, att
13 neutrala stater slutit sig till
förbundet.
Mars 14. I »andra zonen» avgivas
13,025 röster för Danmark och 48,148
för Tyskland.
Mars 15. Blodiga sammanstötningar
i Berlin. Storstrejken i Berlin
utbreder sig allt mer. All trafik ligger
nere i Berlin. — Oroligheter i flera
tyska städer. — Den gamla
riksregeringen vill ej förhandla med Kapp.
Mars 17. Kapp avgår. Den utbrutna
järnvägs- och poststrejken i
Tyskland avslutas.
Mars 18. Tyska nationalförsamlingen
sammanträder i Stuttgart. — xoo
personer dödas och över 200 såras vid
sammanstötningar i Berlin.
Mars 19. Amerikanska senaten
vägrar att ratificera freden.
Mars 20. Ebert återkommer till
Berlin. Bauer utfärdar ett upprop, vari
han förklarar sig ha återtagit
makten. — Trupperna storma Folkets
hus i Leipzig.
Mars 22. Tyske riksvärnsminister
Nos-kes avskedsansökan beviljas.
Mars 27. Ny regering bildas i
Tyskland. Braun blir ministerpresident.
Mars 29. Ministären Zahle i Danmark
avskedas av konung Christian.
Fackföreningarnas ledare hota med
storstrejk, om ej Zahle återtages.
Mars 30. Expeditionsministären Liebe
utnämnes i Danmark.
April 4. Ministären Liebe avgår och
efterträdes av kabinettet Friis.
April 6. Pöbelexcesser äga rum i
Köpenhamn. — Fransmännen besätta
Frankfurt, Darmstadt och andra
tyska städer.
April 15. Tyske riksfinansministera
beräknar Tysklands fasta skuld till
92 miljarder mark och den
svävande skulden till 105 miljarder mark.
— Stor razzia i Dublin; över 150
personer arresteras.
April 18. Allvarliga kravaller äga
rum i Londonderry.
April 22. Storstrejk proklameras i
Elsass-Lothringen.
April 24. San-Remokonferensen
uttalar sig för genomförandet av
Tysklands avväpning; de allierade önska
icke annektera tyskt territorium.
April 25. Polackerna gå till anfall
mot ryssarna. — Konferensen i San
Remo avvisar Tysklands begäran att
få öka sin armé till 200,000 man.
April 26. Vid valen till danska
folke-tinget förlora de radikala 15 platser.
April 27." Den internationella
Slesvig-kommissionen fastslår att i enlighet
med omröstningen första zonen skall
föras till Danmark och den andra
till Tyskland. — Polackerna erövra
staden Sjitomir av bolsjevikerna och
taga stort byte.
April 30. Fred slutes mellan
Tyskland och Lettland. Flygaren
Ferrari har anlänt till Fotscheon i Kina
efter en flygning av 12,500 kilometer.
Maj i. Oroligheter i Paris;
järnvägsstrejk. — Omkring 8 miljoner
arbetare i England kräva sociala
reformer och fred med Ryssland. — Ålands
landsting tillbakavisar den erbjudna
självstyrelsen.
Maj 3. Neergaard blir dansk
regeringschef.
Maj 4. Överenskommelse mellan
Polen och Ukraina undertecknas.
Maj 6. Lagen om Ålands självstyrelse
stadfästes.
Maj 7. Presidenten Carranza lämnar
Mexico. Rebeller erövra Mexico
City.
Maj 11. Fredsfördrag med Turkiet i
Paris: Turkiets suveränitet över
Konstantinopel bibehålles, sjöfarten i
sunden internationaliseras, Turkiet
avstår från suveräniteten över största
delen av europeiska Turkiet och över
Egypten, erkänner Armeniens,
Syriens och Mesopotamiens oberoende,
överlämnar Palestina åt en
manda-tärmakt m. m.
Maj 12. Ministerkris i Italien:
kabinettet Nitti avgår.
Maj 16. Vid folkomröstning ansluter
sig Schweiz till Nationernas förbund
med 4-10,000 röster mot 320,000. —
Folkförbundsrådet föreslår
upprättandet av en permanent
internationell domstol.
Maj 20. Expresidenten Carranza
mördas.
Maj 2x. Ungern antar de allierades
fredsvillkor.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
