Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingenjörsvetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGENJÖRS VETENSKAPSAKADEMIEN.
Ingenjörsvetenskapsakademien.
Av verkställande direktören i Ingenjörsvetenskapsakademien Axel F. Enström.
Denna den yngsta av de svenska akademierna — den räknar sitt
konstituerande från den 24 okt. 1919 — har till ändamål att genom befordrande av
teknisk-vetenskaplig forskning främja den svenska industrien och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar. Enligt de av K. Maj:t stadfästa stadgarna har
den till fyllande av sin uppgift att anordna systematiska undersökningar rörande
tekniska problem, särskilt sådana, som avse de inhemska naturtillgångarnas
tillgodogörande, och, om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium
inrätta särskilda institut; att i mån av tillgångar stödja forskningsarbetet vid
landets tekniska undervisningsanstalter, provningsanstalter och av industriella
organisationer inrättade forskningslaboratorier; att i enlighet med särskilda
bestämmelser medelst lån eller understöd förhjälpa enskilda forskare till
fullföljande av uppslag, som anses därav förtjänta; att genom utdelande av
belöningar i form av penningar eller äretecken uppmuntra den tekniska
forskningen, vare sig den framträtt spontant eller bedrivits till följd av utav
akademien anordnade pristävlingar eller dylikt; att till trycket befordra förtjänstfulla
avhandlingar och utredningar, författade av akademiens egna ledamöter och
institut eller av forskare och institutioner, som erhållit akademiens understöd;
samt att i övrigt på lämpligt sätt arbeta för sitt ändamål.
Akademien, som star under beskydd av H Maj:t Konungen, består av dels
arbetande ledamöter till ett antal av högst 80, dels förste hedersledamöter till ett
antal av högst 8. — Bland dessa märkes H K H. Kronprinsen. — När arbetande
ledamot uppnår 65 levnadsår, övergår han till hedersledamotklassen. Endast
arbetande ledamöter hava beslutanderätt. Preses och v. preses förordnas för
en tid av tre år av K. Maj:t efter förslag av akademien. K. Maj:t konstituerar
vidare på akademiens förslag en verkställande direktör.
De arbetande ledamöterna äro fördelade på 7 avdelningar, nämligen:
1:0) avdelningen för mekanisk-tekniska, skeppsbyggnadstekniska och
värmetekniska vetenskaper, 2:0) avdelningen för elektrotekniska vetenskaper, 3:0)
avdelningen for byggnadstekniska vetenskaper, 4:0) avdelningen for
kemisk-tek-niska vetenskaper, 5:0) avdelningen för bergstekniska vetenskaper, 6:0)
avdelningen för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper, 7:0) avdelningen för
tekniska gräns- och hjälpvetenskaper.
Antalet arbetande ledamöter å avdelningarna skall i regel vara tjugu å
avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper och tio å en var av de övriga;
dock att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, akademien
kan nedsätta detta antal till minst femton å den kemisk-tekniska avdelningen
och minst sju å en var av de övriga avdelningarna. Ledningen av akademiens
angelägenheter handhaves närmast av ett förvaltningsutskott, bestående av
ordförandena i avdelningarna jämte preses, v. preses och direktören.
Medel till akademiens verksamhet härflyta dels från akademiens stiftelse,
baserad på en inom industrien insamlad fond, dels från statsanslag. Utom
ett ordinarie anslag för sin allmänna verksamhet åtnjuter akademien särskilda
anslag till vissa forskningsarbetens utförande, nämligen dels på kraft- och
bränsleområdet, dels rörande byggnadsmaterial. Dessa arbeten handhavas av
särskilda delegationer inom akademien.
Akademien utgiver tvenne skriftserier, den ena »Handlingar», innehållande
tekniskt-vetenskapliga avhandlingar, den andra »Meddelanden», innehållande
uppsater av företrädesvis praktiskt-teknisk karaktär.
Akademiens tillkomst är ett led i de moderna strävandena att närmare
anknyta vetenskapen och dess framsteg till det tekniska och industriella arbetet.
En stark tendens i denna riktning har gjort sig alltmera märkbar i den
industriella utvecklingen i alla länder under de sista decennierna och kom under
världskriget till särskilt påtagligt uttryck. Såväl i Tyskland som i England
och Amerika hava sålunda organisationer skapats med statens medverkan och
understöd för utvecklande av tekniskt-vetenskaplig forskning.
Under akademiens direkta ledning eller med dess understöd hava bortåt
ett hundratal forskningsarbeten igångsatts, omfattande såväl rent vetenskapliga
undersökningar som praktiskt-tekniska sådana. Bland de problem, som
upptagits till bearbetning, må såsom exempel nämnas torv, oljeskiffrar, ved och
vedeldning, ängekonomi, ugnar för olika ändamål, hushållseldstäder,
byggnadsmaterialier värmeisolerande beskaffenhet, materialbehandling och
-bearbetning inom verkstadsindustrien, lagersmörjning, elektriska ugnar, nyttiga
produkter ur trätjära, masugnsgasers tillgodogörande, spannmålstorkning,
psyko-teknikens användning för praktiskt-industriella ändamål m. fl.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
