Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGTIMA RIKSDAGEN 1922.
Lagtima riksdagen 1922.
Under hösten 1921 hade nya val förrättats till andra kammaren, vilka
medfört en avsevärd förskjutning i partigrupperingen. Socialdemokraternas
medlemsantal i andra kammaren ökades frän 75 till 93, vänstersocialisternas från
5 till 6 och kommunisternas från 2 till 7, under det att högerpartiet gick ned
från 71 till 62, liberalerna från 47 till 41 och bondeförbundet från 29 till 21.
Den då sittande von Sydowska regeringen fann sig med anledning av denna
valutgång föranlåten att avgå. Den nya ministerlistan framlades den 11
oktober och två dagar senare ägde ministärförändringen rum. I den nya regeringen
blev såsom bekant Hj. Branting stats- och utrikesminister.
I den programförklaring, som av statsministern avgavs vid regeringens
tillträdande, framhölls såsom dess uppgift att söka utföra en svensk folklig
landsregerings värv under synnerligen bekymmersamma förhållanden. Vidare
berördes den svåra ekonomiska depressionen och därmed följande arbetslöshet.
Alla planer på generell tullförhöjning avvisades, men åtgärder ställdes i utsikt
till beredande av tillfälligt skydd mot rent abnorm konkurrens utifrån.
Beträffande utrikespolitiken uttalades den förhoppningen, att Nationernas
förbund genom växande både universalitet och inre styrka snart nog måtte
kunna gå till positiva steg for en sådan internationell, genomgripande
nedsättning av rustningarna, som tidsläget så allvarligt påfordrade. Med avseende på
försvarsfrågan skulle rådande provisorium fortgå i avbidan på
försvarsrevisionens utredning av frågan om vilka militära försvarsanstalter Sveriges trygghet
kunde anses kräva i den nya situation, som efter världskriget inträtt.
Den nya ministären mötte riksdagens kamrar den 10 januari 1922, då
riks-forsamlingen jämlikt grundlagens bud sammanträdde och började sina arbeten.
Bland sedvanliga data rörande riksdagsarbetets organisation och fortgång
må nämnas följande. Såsom ålderspresident fungerade i första kammaren herr
Trygger och i andra kammaren herr Åkerlund. Under riksdagen valdes två
särskilda utskott samt tillfälliga utskott, av första kammaren två och av
andra kammaren 5.
Innehavet av talmans- och vicetalmansposterna undergick vid riksdagen
ej någon annan ändring än att till talman i andra kammaren nyvaldes
riksgäldsfullmäktigen _ Viktor Larsson från Västerås (efter socialministern A. H.
Lindqvist); i övrigt omvaldes i första kammaren till talman greve Hugo
Hamilton, till förste vice talman herr H. F. Lamm och till andre vice talman herr
N. A. Nilsson i Kabbarp samt i andra kammaren till förste vice talman greve
R. G. Hamilton och till andre vice talman herr P. Nilsson i Bonarp.
Under riksdagen avgåvos i första kammaren 175 och i andra kammaren
316 motioner. K. propositioner avlätos till ett antal av 263. De av riksdagen
avlåtna riksdagsskrivelserna utgjorde 3x5. Gemensamma voteringar
företogos i 21 fall. Interpellationer framställdes till ett antal av 19.
Den grundlagsbestämda tiden för riksdagens samvaro överskreds detta år
— såsom numera konstant synes bliva förhållandet — i högst avsevärd grad, i
det att riksdagen först den 10 juni kunde i sedvanlig ordning avslutas på rikssalen.
Vid en överblick över de viktigaste av riksdagens beslut lägger man
huvudsakligen märke till följande.
Grundlags- och kommunallagar m. m.
På detta område är först att märka, att trenne vilande grundlagsändrings,
forslag slutgiltigt antogos, nämligen om avskaffande av värnpliktssirecketi
om införande av konsultativ folkomröstning samt om rätt att anlägga
trycker-i municipalsamhälle.
Ett grundlagsändringsförslag, avseende införande av öppen omröstning i
riksdagen antogs till vidare grundlagsenlig behandling.
Flera av enskilda motionärer väckta grundlagsförslag avslogos eller förföllo
på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut. Så var förhallandet med förslag om
upphörande av bostadsbandet vid val till andra kammaren, om borttagande av
censusbestämmelserna i fråga om valbarhet till första kammaren, om införande
av enkammarsystem, om begränsning av motionsrätten inom riksdagen, om
sänkning av riksdagmannaarvodena samt om införande av en höst- och en
vårsession for riksdagen.
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
