- Project Runeberg -  Almanack för alla / 1923 /
147

(1897-1969)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om torrår och våtår, av Axel Wallén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM TORRÅR OCH VÅTÅR SAMT DERAS UPPTRÄD ANDE I SVERIGE.

omkr. 1913—14 såsom den streckade kurvan visar. Den årliga perioden är
punkterad, Av de tre elementarkurvor, som sålunda representera de tre
viktigaste fluktuationerna, sammansättes en resultantkurva (den grova heldragna
linien), vilken representerar den sannolika vattenståndsvariationen åren 1913—
14. Denna tyder på en stark sänkning och ett lågt vattenstånd år 1914 och
följaktligen på ringa nederbörd d. v. s. på uppträdande av ett torrår, vilket
också i denna trakt utpräglat blev fallet.

Rörande nederbörden uppgöras också prognoser med utgång direkt från
nederbördsobservationerna. För den skull har jag emellertid icke sammansatt
elementarkurvorna på samma sätt som nyss, utan utgått från den
årselimine-rade kurvan, vilken ju innehållar alla eventuella fluktuationer utom den. årligar
Då det gäller en prognos för närmaste tiden är emellertid den fååriga varia,
tionen viktigast. Ur beräkningssättet för den årseliminerade kurvan
framgå-det, att, så snart som kurvan genom tillfogande av ett värde för den senaste
månaden är i stigande, nederbörden för denna månad måste vara större än
den var 12 månader tidigare, medan, då den är i fallande, nederbörden för
sista månaden är mindre än 12 månader tidigare, och då den är konstant,
nederbörden för sista månaden är lika stor som 12 månader förut. Om det
sistnämnda är fallet, är kurvan antingen vid ett minimum eller ett maximum.
Är den vid ett minimum, hava vi en viss på längden av den fååriga
fluktuationen grundad anledning att antaga, att kurvan skall stiga under c:a 14
månader, d. v. s. att under de kommande 14 månaderna nederbörden i
genomsnitt skall hålla sig större än under de motsvarande månaderna 12 månader
förut. Därpå bör ett maximum inträda, varefter kurvan bör vara i fallande i
c:a 14 månader, under vilka alltså nederbörden i stort sett bör hålla sig .mindre
än under motsvarande tid 12 månader förut. Den på detta sätt beräknade
variationen hos nederbörden påverkas också av den 11-åriga fluktuationen och
av andra regelbundna eller tillfälliga växlingar. Till den ii-åriga variationen
kan man vid prognosens uppgörande taga en viss hänsyn på det sätt, attj då
denna variation enligt vattenståndsprognoserna bör befinna sig i närheten av
maximum, nederbörden bör bliva högre än vad man ur enbart den fååriga
fluktuationen kunde vänta, medan, då den 11-åriga variationen bör befinna sig
i närheten av ett minimum, den beräknade nederbörden bör bliva lägre än vad
den fååriga fluktuationen ger vid handen. Av denna redogörelse framgår,
att prognoserna i huvudsak avgöra, huruvida man har att vänta högre
eller lägre nederbörd än 12 .månader tidigare men däremot icke
nederbördens absolutastorlek. Den årliga sammanfattande prognosen grundar
sig emellertid såväl på förutsägelserna rörande vattenstånden som på den sist
angivna metoden.

Det återstår då att granska huru dessa prognoser utfallit. För den skull
har jag i följande tablå dels i korthet refererat den varje år publicerade
nederbördsprognosen, dels angivit nederbördens storlek i Svealand under den i
prognosen avsedda tiden samt under motsvarande period 12 månader tidigare
ävensom ock den normala nederbörden under denna tidrymd. En granskning
av denna tablå visar, att den förutsagda nederbördstendensen verkligen
inträffat i icke mindre än 8 à 9 fall av de 10, vilket måste betraktas såsom ett
tillfredsställande resultat.

Vid de förutberäkningar för vilka jag nu redogjort har hänsyn endast
tagits till fluktuationer om c:a x, 2 och 11 år. Vissa tecken tyda emellertid på
att man också har skäl att räkna med en längre fluktuation om c:a 33 ar.
Om vi betrakta kurvan över Vänerns vattenstånd finna vi följande
sammanhängande perioder, då detta icke under flera år i rad överstigit 4,50 meter
över Sjötorps slusströskel:

1807, 08, 09, 10, 11.

1819, 20, 21, 22.

I854, 55. 56. 57, 58, 59-

1886, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93. o o ’

Vi finna, att mellan den andra perioden av låga vattenstånd och den
tredje förflutit c:a 35 år, mellan den tredje och den fjärde 33 år, och att 1922
infaller 33 år efter den fjärde. En 33—35 årig fluktuation motsvarar
emellertid den rätt allmänt antagna s, k. Brücknerska klimatperioden. Den starka
torkan med ty åtföljande låga vattenstånd under 1921 bekräftar, att vi möjligen
befinna oss i närheten av ett minimum av en dylik fluktuation. Denna
borde då medföra, att nederbörden icke _ blir så riklig soin annars brukar
vara fallet, då vi befinna oss vid maximum av den ii-åriga perioden,
speciellt under den tid då vi samtidigt äro i närheten av ett maximum av den
fååriga perioden.

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:42:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afa/1923/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free