Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiftelser i Sverige, av F. J. Linders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIFTELSER I SVERIGE.
Stiftelser i Sverige.
Av fil. lic. F. J. Linders.
Den kulturella betydelsen av frivilliga insatser till befrämjande av vårt
folks andliga och materiella välfärd är för alla uppenbar. Endast en synpunkt
må här framhållas: genom gåvor av enskilda personer bestridas ofta kostnader
för en mängd inrättningar, som ett ordnat samhälle knappast kan undvara,
vilka kostnader utan donationernas hjälp måst uttagas genom skatter. Mindre
känt torde emellertid vara vilken utsträckning den enskilda offervilligheten för
allmänt gagn under tidernas lopp tagit. För en första orientering inom
hithörande spörsmål lämnas i det följande några siffror om de till sin verkan
varaktigaste insatserna, eller s. k. stiftelser.
Icke varje gåva har karaktär av stiftelse. Det utmärkande för en sådan
är nämligen att egendom överlåtits till stadigvarande förvaltning för
befrämjande av ett visst ändamål. Med stiftelse må sålunda ej förväxlas gåvor, som
utan närmare bestämmelser från givarens sida överlåtits till någon inrättning
eller förening, såvida icke enligt mottagarens beslut gåvomedlen skola förvaltas
som fristående förmögenhet.
I statens bokhålleri, Sveriges officiella statistik, hava med vissa års
mellanrum ingått uppgifter om i riket befintliga stiftelser,* de senaste geneiella
uppgifterna avse år 1910. Vid detta års slut uppgick de existerande stiftelsernas
sammanlagda förmögenhet till ej mindre än 329 mill. kr.; f. n. torde den
överstiga 400 mill. kr. Antalet stiftelser kan uppskattas till minst 13,000. Av
totalförmögenheten hava omkring 15% anslagits till fattigvård, pauvres honteux
o. d. ändamål, 17 % till barnavård och -undervisning, 26 % till
ungdomsundervisning och vetenskaplig forskning, 11 % till sjukvård, 12 % till fonder för
avgiftsfri pensionering och återstoden till flera av ovannämnda ändamål
gemensamt eller till allmänt gagn för riket i dess helhet eller för vissa städer. I
fråga om antalet äro motsvarande siffror omkring 30, 27, 19, 6, 7 och 11 %
resp. Räknat efter förvaltningsorten är mer än hälften av rikets totala
stiftelseförmögenhet samlad i huvudstaden; ej fullt x/xo förvaltas i landskommunerna.
Upprättandet av en stiftelse sker vanligen genom skriftligt förordnande av
en enda person. Minst 62 % av år 1910 bestående stiftelser hade grundats av
män och över 21 % av kvinnor. Ej fullt 7 % hava upprättats före är i8ox,
varemot 3/4 av alla tillkommit under x8oo-talet. Härav kan man dock ej draga
några slutsatser beträffande offervillighetens omfattning under olika
tidsperioder. I begreppet stiftelse ligger nämligen icke att dess tillvaro är avsedd att
vara obegränsad. Härtill kommer, att en del stiftelser på grund av bristfällig
eller felande tillsyn från det allmännas sida försvunnit, oftast måhända pä
det sätt att förmögenheten sammanslagits med andra stiftelsers eller med
offentliga medel. Bland ännu bestående stiftelser av äldre datum äro de
talrikast, som avse att befrämja ändamål, vilka samhället i otillräcklig grad eller
först på senare tid tagit under sin vårdnad. Sålunda utgöra stiftelser för
fat-tigvård..och undervisning mer än 4/5 av alla dem som tillkommit före år
1801. Anda till mitten av 1700-talet avsågo de flesta donatorer att bereda
understöd åt studerande vid universiteten och elementarläroverken.
Övervakandet av en stiftelses användning för dess av stiftaren bestämda
ändamål tillkommer närmast dess förvaltning. Denna kan vara för stiftelsen
särskilt utsedd eller ock utgöras av ett redan förefintligt förvaltningsorgan,
t. ex. en statens eller kommunens myndighet. Att döma av 1910 års siffror
förvaltas ungefar V7 av landets stiftelseförmögenhet av statens och V5 av
kommunernas myndigheter, verk och inrättningar. Flertalet större stiftelser
stå dock under en särskild styrelse, vilkens medlemmar emellertid ofta utses
av staten eller den kommun, varest förvaltningen har sitt säte. Bland övriga
förvaltare märkes Riddarhusdirektionen med över 100 stiftelser samt
akademierna för vetenskap och konst.
Antalet stiftelser med över 1 mill. kr. i förmögenhet överstiger f. n. 40.
Tillsammans torde denna grupp av större stiftelser omfatta ungefär 2/s
samtliga donationers förmögenhet. Den största av alla är som bekant
Nobelstiftelsen, grundad på ingenjören Alfred Nobels förordnande av år 1895. Dess
ändamål är att utdela prisbelöningar åt dem, som gjort mänskligheten den
största nyttan genom arbete i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, genom
litterära arbeten och genom fredssträvanden. Prisen äro till antalet 5, av vilka 2
utdelas av Vetenskapsakademien, 1 av Karolinska Institutet, 1 av Svenska
Akademien och 1 av norska stortinget. Den årliga utdelningen har i regeln
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
