Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska industriens ställning under det gångna året, av Erland Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA INDUSTRIENS STÄLLNING UNDER DET GÅNGNA ÅRET.
Den svenska industriens ställning under det
gångna året.
Av kapten Erland Nordlund.
Den svenska industrien har under de tre senast tilländalupna decennierna
kännetecknats av en livlig utveckling, vars kulm nåddes under världskrigets
senaste skede. Övergången till ett effektivt tullsystem vid slutet av åttiotalet
utgjorde givetvis den första impulsen till denna utvecklingsperiod, men även
andra omständigheter, iclce minst teknikens hastiga utveckling under de
senaste årtiondena, hava även i sin mån bidragit till den industriella
expansionen. Den i och med världskrigets avslutande inträdda ekonomiska
fredskrisen har emellertid i hela världen åstadkommit ett bakslag inom den
industriella verksamheten, som i många fall lett till våldsamma ekonomiska
katastrofer.
Den svenska industrien har i detta avseende icke intagit någon
undantagsställning, tvärtom har på grund av särskilda omständigheter den
industriella krisen inom vårt land inom vissa industrigrenar varit av större omfattning
än i många i ekonomiskt avseende sämre situerade länder.
Anledningen härtill torde i väsentlig grad vara att tillskriva vår valutas
höga värde, vilket gjort att den svenska industriens konkurrensförmåga på
grund av våra höga priser icke kunnat upprätthållas gentemot den utländska
industrien. Härigenom har den inhemska marknaden översvämmats av
utländska industrialster samtidigt som exporten från Sverige allt mer försvårats.
Början av föregående ar (1922) kan emellertid kännetecknas som den
svenska industriella krisens höjdpunkt, och efter vårens inträdande har en
märkbar förbättring inträtt, som bland annat kunnat iakttagas i en avtagande
arbetslöshet och i en påtaglig stagnation av prisfallet.
Att därvid det inom de svenska industriföretagen sedan en längre tid
bedrivna reorganisationsarbetet i syfte att nedbringa tillverkningskostnaderna
genom lönesänkningar och andra åtgärder varit en av de viktigaste
anledningarna till depressionens hävande, är ovedersägligt, men det återstår
säkerligen ännu mycket innan vi tillfullo återvunnit vår konkurrenskraft gentemot
utlandet. Särskilt gäller detta tillverkningen av sådana varuslag, som äro
underkastade en hög grad av förädling och vi få säkerligen ännu räkna med
många år, innan ett jämviktsläge motsvarande det fore kriget rådande
uppnåtts.
Det gångna året måste därför i industriellt avseende betecknas som ett
krisår, och de mer eller mindre optimistiska uttalanden som då och då under
året gjorts beträffande en mycket snart inträdande högkonjunktur måste
otvivelaktigt betecknas som högst överdrivna. Under alla omständigheter torde
någon avsevärd och varaktig förbättring icke vara att förvänta förrän en hel
del ekonomiska mellan havanden folken emellan ordnats på ett mera rationellt
sätt än vad som blev fallet vid Versaillesfreden.
Läget inom olika industrigrenar under det föregående året har emellertid
av naturliga skäl varit ganska olika. Beträffande de industrislag, som närmast
arbeta på den inhemska marknaden, kan sålunda en bestämd skillnad
iakttagas mellan sådana som producera nödvändighetsvaror och sådana som
producera mer eller mindre lyxvaror. Den rena lyxindustrien, exempelvis finare
möbelindustri, kristallindustri o. s. v. måste i det stora hela betecknas som
fullständigt lamslagen, under det att exempelvis livsmedelsindustrien i det
stora hela sedan prisfallet numera hejdats kan anses hava arbetat under
normala förhållanden.
Byggnadsindustrien har under årets första del arbetat under mycket
tryckta omständigheter, men sedan arbetslönerna för byggnadsarbetare
avsevärt nedpressats har en märkbar förbättring inträtt.
Egendomligt nog har textilindustrien och beklädnadsindustrien under
det tilländalupna året i det stora hela arbetat under goda förhållanden och
arbetslösheten inom dessa industrigrenar har varit påfallande ringa. Detta är
så mycket märkligare, som dessa industrier i allmänhet bruka visa sig mycket
känsliga for en god eller dålig konjunktur. Det har sålunda vid en mängd
foregående tillfällen kunnat iakttagas att exempelvis en dålig skörd avsevärt
försämrar dessa industriers avsättningsmöjligheter. Att förhållandena under
året utvecklats så gynnsamt för dessa industrier torde i mångt och mycket
sammanhänga med att utlandets motsvarande industri varit fullt sysselsatt med
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
