Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets elektrifiering, av Alfred Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTBRUKETS ELEKTRIFIERING.
Lantbrukets elektrifiering.
Av fil. dr Alfred Ekström.
Landsbygdens elektrifiering har under senaste årtiondet utvecklats med
en utomordentlig hastighet. En i tekniskt hänseende planmässigt utförd, i
avseende pä drift och skötsel praktiskt organiserad elektrifiering av
landsbygden erbjuder också otvivelaktigt lantbrukaren en hel del såväl direkta som
indirekta ekonomiska och sociala fördelar. Den gör honom i viss män
oberoende av växlande konjunkturer pä såväl arbets- som varumarknaden, den
giver landsbygdens befolkning möjlighet till ökade bekvämligheter och bättre
hygieniska förhållanden.
För att emellertid den kostnad, som elektrifieringen av en lantgård kräver,
skall i möjligaste mån förräntas, erfordras, att icke såsom särskilt under
kristiden på grund av lysoljcnöden mångenstädes ägde rum, gårdarnas
elektrifiering inlcränkes tiil installering av elektrisk belysning. Huru stora fördelar
den elektriska belysningen än medför, i all synnerhet i en gårds
ekonomibyggnader, torde den icke vara förutsättning nog för en allmän elektrifiering
För detta ändamål erfordras att utnyttja elektriciteten även för kraft- och
värmeändamäl ä gården. Först i den mån en gård blivit fullständigt elektrifierad,
blir det dyrbara ledningsnät, som även en mindre elektrifiering nödvändiggör,
ekonomiskt vinstgivande
Vi skola i det följande påpeka några områden, dnr erfarenheten
otvetydigt lämnat bevis för den elektriska kraftens ekonomiska berättigande.
Den elektriska kraftens största betydelse för en lantgård ligger f. n.
förvisso i dess användning för drift av tröskverk och därmed förbundna
maskiner. Detta gäller såväl för större som mindre gärdar. Flera små gärdar bilda
lämpligen en tröskförening, som använder en gemensam motorvagn med
tröskverk.
Näst tröskningen torde vattenuppjodringen vara det arbete, där den
elektriska driften uppskattas högst å en lantgård.
Enkla magasinshissar och mer komplicerade foderhissar höra till de
anordningar, som en lantgård numera väl knappast kan undvara.
Mjölkningsmaskinerna ha även på senaste tiden allt mera börjat slå
igenom, där elektrisk kraft finnes tillgänglig. Säkert är att den, som en gång
infört maskinmjölkningen, till fullo uppskattar dess fördelar ur såväl hygienisk
som ekonomisk synpunkt.
A en modernt utrustad gård finna vi dessutom åtskilliga maskinella
anordningar, exempelvis separator och kärna, hackelsemaskin,
sädesrensningsmaskin, kvarn för gröpning och målning, stenkross, såg, slipsten, gödsel’
vattenpump, allt drivet med vanligen transportabla elektriska motorer.
Fältens bearbetning med elektrisk kraft för plöjning och harvning har
på senaste tiden låtit tala om sig, framför allt tack vare den s k. Casselska
plogen.
I Tyskland har ett helt nytt användningssätt för den elektriska kraften
väckt stor uppmärksamhet. A den elektriska veckan i Stockholm förliden vår
framlades även ingående meddelanden angående foderkonservering med elektrisk
kraft. Försök härmed pågå för närvarande i Sverige under ledning av
Centralanstalten för Försöksväsendet på jordbruksområdet. Om dessa försök
infria vad som ställts i utsikt, ernås för landsbygdselektrifieringen en
landvinning av utomordentligt stor betydelse.
Den elektriska kraftens användning for uppvärmning av vatten ävensom
kokning och bakning i hushållet torde icke hava beaktats i tillräckligt hög
grad. Vad kokningen beträffar, har erfarenheten visat, att
energiförbrukningen vid kokning uteslutande med elektricitet uppgår till c:a z
kilowatttimme pr person och dag. Vid ett genomsnittligt strömpris av 12 öre pr
kilowattimme (Vattenfallsstyrelsens pris är 25 öre under belysningstiden, 10
öre under annan tid av dygnet) torde — där icke tillgång till kokgas finnes
— förutsättningen för den elektriska kraftens användning härvidlag vara för
handen.
Lantbruket befinner sig för närvarande i ett synnerligen bekymmersamt läge.
Det har talats om lantbrukets industrialisering såsom varande dess räddning,
varmed man menat en förbättrad organisation och ett allmänt införande av
maskinell drift i lantbrukets arbeten. Förvisso har elektriciteten därvid en
betydelsefull uppgift. Vårt lands rikliga tillgång på vattenkraftstationer
erbjuder ock stora förutsättningar för en lantbrukets renässans i detta avseende.
Landsbygdens elektrifiering och dess tillgodoseende är därför ett statsintresse,,
som knappast kan överskattas.
*7 —-233362. Almanack för alla 1933. 18 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
