Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoriska data. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA DATA. VI.
året därpå hade trafiken igång. Elektrifieringen ägde rum år 1904. Se
Elektrisk järnväg, Almanack för alla 1918.
Stadion i Stockholm tillkom för Olympiska spelen 1912, började byggas
november 1910 och invigdes den 1 juni förstnämnda år.
Stads fullmäktige är en form av kommunalstyrelse, som infördes i
Sverige år 1862.
Stadsbud har Stockholm haft sedan år 1863.
Stambanorna äro något yngre än enskilda järnvägar i vårt land. Vid
1853—54 års riksdag beslöt man bygga två sträckningar, södra och västra
stambanorna, våren 1855 påbörjades arbetet i närheten av Alingsås och på sträckan
Malmö—Lund, och den 1 decemher 1856 kunde sistnämnda linje och Göteborg
—Jonsered öppnas för trafik. Hela västra stambanan var färdig den 8
november 1862 och den södra 1 december 1864. Se vidare Järnvägen, Almanack
för alla 1920.
Statens biografbyrå, för filmcensur, upprättades genom en kunglig
förordning av den 22 juni 1911.
Statens historiska museum härstammar från Antiqvitetskollegium (1667)
och dess samlingar. Genom riksantikvarien B. Hildebrands arbete
sammanfördes och ordnades dessa till ett verkligt museum, vilket sedan 1866 är inrymt
i Nationalmusei bottenvåning.
Stearinljus ha tillverkats sedan de Milly 1831 uppfann en metod att av
skilja stearinet. Bland dem, som genom olika kemiska upptäckter banat väg
för densamma, var vår landsman Scheele. Liljeholmens stearinljusfabrik, den
första stora svenska, anlades 1841.
Stenkol användes enligt Teofrastus år 300 f. Kristus i Greklands smedjor
men synes som bränsle ej ha spelat någon större roll, förrän brytningen i
England från och med elfte århundradet kom i gång. I slutet av 1500-talet bröts
stenkol norr om Hälsingborg, varmed man sysslade ända till slutet av
1600-talet. Är 1737 gjordes nya försök vid Ramlösa, Vallåkra och andra platser,
men utan framgång, och 1786 övergingo rättigheterna till friherre E. Ruuth,
som på allvar fick i gång verksamheten vid Höganäs.
Ste?iograßens konst är äldre än man tror, i det att flera romerska slavar
voro mästare däri. En av dem, Ciceros frigivne Marcus Tullius Tiro, har
genom sin snabbskrift bevarat ett av Catos märkligaste tal. Konsten hölls vid
liv i klostren, och vid nya tidens inbrott sökte man sätta den i system — det
första torde ha varit d:r Th. Brigths år 1588. Protonotarien J. Svan, adlad
Svanhielm († 1688), var den förste stenograf i Europa, som användes i denna
egenskap i det offentliga livets tjänst. År 1690 utgavs pä svenska en lärobok
i stenografi, Ramsays system, 1885 stiftades Svenska stenografförbundet, och
1892 skänkte överste O. W. Melin oss ett svenskt system.
Stickmaskinen uppfanns redan år 1589 — då virkningskonsten ännu
knappast torde ha varit två sekler gammal — av en engelsk teologie studerande
William Lee, och det dröjde nära tvåhundra år, innan några väsentliga
förändringar av hans konstruktion framträdde, även de i England. På 1860-talet
förekom där flera betydande förbättringar, och 1868 hade man den moderna
trikåmaskinen till sina huvuddrag konstruerad. I Sverige tillverkade Christofer
Polhem vid Stjärnsund en på Lees typ byggd maskin. En av amerikanaren
Lamb 1866 konstruerad typ fullkomnades på 80-talet av vår landsman Per
Persson, som är räkneapparatens och mönsterskivans upphovsman.
Stift lyckades katolska kyrkan få upprättade över hela vårt land i mitten
.av det tolfte seklet. Det äldsta var Skara, varpå Linköping följde. I och med
att Uppsala år 1164 blev ärkebiskopsstift var landets klerikala^ indelning
slutförd. År 1904 ägde den sista förändringen rum i det att Luleå stift
frånskilj-des samtidigt som sammanslagningen av Växiö och Kalmar stift beslöts — den
genomfördes 1915. Se vidare Biskop, Almanack för alla 1918.
Stilen, i typografisk bemärkelse, var Gutenbergs stora insats i
tryckerikonstens historia. Den första stilgjutaren i Sverige var en av ^Gustav II Adolf
år 1618 inkallad tysk Peter von Selow, 1666 hade Per Brahe på Visingsö också
en framstående tysk stilgjutare Johan Kankel från Pommern, men det första
verkliga stilgjuteriet anlades av en sörmlänning Peter Momma år 1739 och
ägdes vid förra seklets början av boktryckaren N. M. Lindh i Örebro, vilken
dock nedlade denna gren av verksamheten. Den tidigare ägaren av detta
boktryckeri, hans äldre broder Johan Per, bedrev från 1791 framgångsrik
tryckerirörelse i Stockholm, vilken han 1817 utvidgade med ett större.stilgjuteri. Efter
hans död inköptes detta, tryckeriet och förlaget, år 1821 av Orebrorådmannen
-P. A. Norstedt, som två år senare grundlade firman P. A. Norstedt & Söner.
l92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
