Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Året 1928 efter Kristi födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Året 1928 efter Kristi födelse
är ett skottår om 366 dagar eller 52 veckor och två dagar samt börjar söndagen
den 1 januari nya stilen (se nedan 1).
Den grekiska kyrkans bekännare (ryssar, greker m. fl.) ha ända till senaste
tid räknat efter den julianska kalendern, enligt vilken året 1928 börjar först den
14 januari efter vår räkning. Denna tidräkning var på 1800-talet 12 dagar efter
vår räkning men är på 1900-talet 13 dagar efter till följd därav att året 1900
enligt juliansk kalender var ett skottår. Inom den grekiska kyrkan räknades länge
efter den s. k. bysantinska eran (den tidräkning från »världens skapelse», som
var antagen i det bysantinska kejsardömet), i vilken det 7436:e året skulle ha
börjat den 1 september enligt gamla och den 14 september 1927 enligt nya stilen.
Judarna började sitt 5688:e år med den 27 september 1927 och börja det
5689:e den 15 september 1928.
Muselmanerna (Islams bekännare) började den 1 juli 1927 sitt i346:e år
efter Mohammeds flykt från Mecka och börja det 1347:e den 20 juni 1928.
Julianska kalendern eller gamla stilen indelar året i tolv månader med
omväxlande 30 och 31 dagar utom i februari, vilken i allmänhet har 28 dagar,
varigenom året i allmänhet kommer att bestå av 365 dagar. Då emellertid det
astronomiska årets längd enligt julianska kalendern är bestämd till 365,25 dagar,
blir det nödvändigt att vart fjärde år tillägga en dag, skottdagen, vilken i
namnlängden inskjutes vid den 24 februari. 1900 var sålunda skottår enligt
denna kalender. Julianska kalendern infördes av Julius Cæsar år 46 f. Kr.
Gregorianska kalendern eller nya stilen skiljer sig från den julianska
huvudsakligen genom en noggrannare bestämning av årets längd, vilken är
fastställd till 365,2425 dagar. Med anledning därav måste skottårens antal något
inskränkas, och detta sker därigenom, att år med jämna hundratal räknas såsom
skottår blott då deras årtal med avskiljande av de två nollorna äro delbara med
4; således äro 1700, 1800 och 1900 icke skottår. Denna kalender infördes av
påven Gregorius XIII år 1582 och har småningom blivit antagen i alla
civiliserade länder, i Sverige 1753. Även det gregorianska året är något för långt;
jordens verkliga omloppstid utgör 365,2422 dygn.
Detta år är
efter världens skapelse enligt bysantinska eran...........det 7436:e—7437:e
» » » » judarnas räkning.............• » 5688:e—5689:e
» Kristi födelse..................................................det 1928:e
» Kristi död..................................................... » 1895:e
» uppfinningen av boktryckarkonsten.............................. » 488:e
» Luthers reformation ............................................ » 411:e
» reformationens införande i Sverige ............................ » 401: a
» nya riksdagsordningens införande i Sverige..................... » 62:a
» skilsmässan från Norge......................................... » 23:e
» konung Gustaf V:s tronbestigning............................... » 21:a
Det är i solcirkeln eller söndagsändringen det 5:e. Söndagsbokstaven ar
A, G, och påskterminen inträffar den 5 april.
Solcirkeln. Solcykeln eller söndagsändringen är en tidrymd av 28 år,
efter vilken veckodagarna åter infalla på samma månadsdagar.
Söndagsbokstaven. Betecknar man dagarna i ett år börjande från
1 januari med de ständigt återupprepade sju bokstäverna A, B, C, D, E, F, G,
så kallas den bokstav, som infaller på den första söndagen och följaktligen på
alla söndagar under året, söndagsbokstaven. Av denna kan man se, med vilken
veckodag året börjar. Varje skottår har två söndagsbokstäver, av vilka den
första angiver förhållandet mellan datum och veckodag för tiden före den 24
februari och den andra gäller den övriga delen av året.
Sveriges gemensamma borgerliga tid.
Enligt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 1899 skall såväl i
rättsligt som i borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket från och med år
1900 beräknas lika med medelsoltiden för den meridian, som i tid räknat är
belägen på en timmes östligt avstånd från meridianen för det engelska
centralobservatoriet i Greenwich, eller 12 minuters och 14 sekunders västligt avstånd
från meridianen för Stockholms observatorium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
