Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den totala solförmörkelsen i övre Norrland den 29 juni 1927, av professor Bertil Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturen fått benämningen »flash
spectrum*. Det utgör en »omvändning»
av det vanliga solspektrum, i det att
det senares mörka absorptionslinjer
på ljus botten äro ersatta av lysande
linjer.
Trots den totala fasens
kortvarighet hade ett stort antal expeditioner
samlats till totalitetszonen i England
såväl som i Norge och i Sverige. I
Norge var himlen under förmörkelsen
molnbetäckt utefter zonen, och
expeditionerna dit voro således förfelade.
I England brast molntäcket över ett
par orter just i lagom tid för att
tilllåta fotografering av koronan. Den
gynnsammaste väderleken hade dock
expeditionerna inom Sverige, i
Jämtland och i Lappland. De svenska
expeditionerna voro fördelade utefter
zonen pa så sätt, att en expedition från
Uppsala under professor Bergstrands
ledning reste till Härjedalen, en från
Stockholms observatorium
stationerades till Järpen i Jämtland, och en
andra Uppsala-expedition, som
utrustats på bekostnad av överingenjör
Wiberg i Finspång, slog sig ned i
Gällivare. Ändamålet med dessa
expeditioner var att bestämma tiderna för
de yttre och inre »kontakterna» mellan
solskivan och månskivan, att
fotografiskt studera koronans
strålingsintensitet och flashspektrum. I den sist
nämnda expeditionens utrustning
ingingo kinematografiska apparater, dels
för direkt upptagning av solen, dels
för fotografering av flashspektrum.
Andra svenska expeditioner voro
statsmeteorologen Ångströms och lektor
Auréns till Malmberget för registrering
av strålningsintensitetens förändringar
medelst fotoelektriska apparater,
vidare doktorerna Nordenmark och
Cederstrands expedition i Gällivare för
kinematografisk upptagning av
förmörkelsen, samt observator Gyllenbergs
expedition för visuella observationer
av koronans maximala utsträckning.
Av de många utländska
expeditionerna äro särskilt att märka tre tyska,
Hamburgobservatoriets expedition i
Jockmock under professor Schorrs
ledning, Kielobservatoriets i Gällivare
med professor Rosenberg som ledare
och på samma plats professor Kienles
expedition från Göttingen, vidare en
välutrustad holländsk expedition nära
Gällivare under professor Pannekoek,
två ryska expeditioner i Malmberget,
av vilka en från det stora
observatoriet i Poulkovo.
Som synes var särskilt trakten
kring Gällivare och Malmberget en
brännpunkt för det astronomiska
intresset. Olyckligtvis stördes den
totala förmörkelsen i dessa trakter
något av en lätt molnstrimma som sakta
drev fram mot solen och nådde denna
under totaliteten. Särskilt
fotograferingen av koronan blev härigenom
störd. Andra uppgifter genomfördes
dock i det hela pa ett tillfredsställande
sätt.
Den bild av koronan som här
reproduceras är tagen av adjunkten
Jenvall i Järpen i Jämtland, där himlen
var alldeles molnfri.
I Gällivare inföll totala
förmörkelsen enligt beräkningen kl. 6 t 46 m
11 s f. m. En timme tidigare börjar
den partiella förmörkelsen, i det att
månskivan då bryter in över
solkanten. Naturligtvis är månen före sitt
inträde på solskivan alldeles osynlig,
vilket enormt bidrar att öka
spänningen hos åskådarna. Amanuensen vid
klockan räknar sekunderna. Nu —
fenomenet skall ha tagit sin början!
Och mycket riktigt! Efter några
sekunder blir även för blotta ögat
synlig en inskärning i solkanten som
ständigt förstoras, och som småningom
förtär hela den strålande solskivan.
Snart är endast en liten sickel av
skivan kvar. Kl. 6 t 45 m 11 s, en
minut före totaliteten, börjar
amanuensen åter räkna sekunder från 60
baklänges mot 0, som representerar den
totala fasens beräknade inträde. Alla
stå färdiga, varje nerv är spänd . . .
5, 4, 3, 2,. . ., fÖrutberäkningen är
nästan exakt riktig, omkring 0 försvinner
helt det vanliga solljuset och ersättes
av ett fantastiskt, månskensartat,
violettskiftande skimmer. Koronan
breder sin strålglans vida. — Men
astronomen får ej försjunka i betraktelser!
De fotografiska plåtarna förskjutas och
exponeras, handgrepp utföras i snabb
serie. ... 35, 36, 37 . . . räknar
amanuensen. Det ljusnar redan och
allt är över. Har man lyckats? Det
visar sig efter ett par dar, då
plåtarna framkallas. Men spänningen är
över, och det oförlikneliga
naturskådespelet är endast ett minne.
—————————
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
