Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om scoutrörelsen, av Ebbe Lieberath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM SCOUTRÖRELSEN.
Av major Ebbe Lieberath.
Under kriget i Sydafrika mellan
engelsmän och boer vid sekelskiftet
blev bland många andra även den lilla
staden Mafeking innesluten av boerna
och måste uthärda en sju månader
lång belägring. Under en annan
befälhavare skulle måhända den engelska
garnisonen dagtingat, ty
hungersdöden hotade, men kommendanten,
dåvarande översten Robert
Baden-Po-well, var en man som dels förstod
sin sak som militär, dels besatt en
ovanlig förmåga att ingjuta mod och
förtröstan hos både soldater och civila.
Under belägringen fordrades varje
stridbar man vid fronten, varför en
mängd mycket viktiga sysslor bakom
denna måste eftersättas. För att råda
bot för denna olägenhet kom
Baden-Powell på idén att låta stadens pojkar
träda i arbete. Hans stabschef fick i
uppdrag att organisera dem till en
ordonnanstrupp, och det visade sig att
ojkarna kunde sköta sig som hela
arlar. De tjänstgjorde som
rapportkarlar, hästskötare, sjukhusbiträden
m. m. och visade därvid ett mod, en
plikttrohet och en arbetsförmåga, som
ingen dessförinnan kunnat tilltro så
ungt folk — åldern växlade mellan io
och 16 år.
Det var denna åtgärd som
sedermera kom att betecknas såsom
scoutrörelsens ursprung. Fullt riktigt är
detta icke, ty Baden-Powell hade
redan många år tidigare börjat tillämpa
scoutidén vid utbildningen av sina
soldater. Redan som ung officer hade
han sökt lägga om den i England vid
den tiden utomordentligt hårda
militära drillen, som mera åstadkom
lyd-nadsmaskiner än initiativkraftiga
rådiga män, till karaktärsdanande
fostran i försvarets tjänst.
De engelska soldaterna på den
tiden voro nämligen icke mors bästa
barn, oftast rekryterade som de voro
ur storstädernas slödder.
Så ung han var blev
Baden-Powell småningom som en äldre bror för
de oftast råa och obildade sällarna,
vilkas tillgivenhet och beundran han
vann som kanske ingen annan. Längre
fram i tiden fick han i uppdrag att
organisera ridande gränspolisen i
Sydafrika. Han åtog sig saken med
förbehåll att få fullt fria händer att skriva
sitt eget reglemente. Rekryteringen
gick som en dans, ty vilken
äventyrs-älskande engelsmän ville inte tjäna
under Baden-Powell! I stället för att
indela truppen enligt gängse bruk, lät
X3—272665. Almanack för alla 1Q28. I,
han karlarna slå sig tillsammans i små
lag allt efter som de trivdes ihop —
»kaka söker maka» — och lyckades
därigenom vinna dels ett sunt och
gott kamratskap inom truppen, dels
en s. a. s. gruppambition, som visade
sig vara till synnerlig fordel for
tjänsten. Utan att för ett ögonblick släppa
efter på den disciplin denna
ovillkorligen fordrade lyckades han dessutom
genom flera andra psykologiskt
lyckliga grepp skapa en arbetsglädje och
en sportmannaanda hos manskapet,
som gjorde att »the Constabulary» fick
rykte om sig att vara en mönstertrupp,
vilket den också utan tvivel var.
Man kan härav förstå att
Baden-Powell, i motsats till de flesta engelska
militärer på den tiden, satte
karaktärs-daning främst bland medlen att skapa
goda soldater. Och den som har någon
kännedom om scoutrörelsen känner
säkerligen igen hans sätt att gå tillväga.
Liksom han sökte fram det bästa
hos soldaterna genom att vädja till
det goda som finns hos varje pojke —
i regeln voro soldaterna blott stora
barn — så appellerar han genom
scoutrörelsen direkt till pojkhjärtat och
begagnar sig därvid av snart sagt alla
pojksinnets egenheter, vilka han
känner i grunden.
Redan i organisationen känner sig
pojken vara pa sin egen mark, i det
att den lägsta enheten, »patrullen» är
en ren motsvarighet till det »gäng»
eller »lag», som utgör ett livsbehov för
så gott som varje pojke.
De ärliga handslagen och de
högtidliga överenskommelserna, som höra
den åldern till, finna sitt uttryck i
scoutlagen och scoutlöftet, vilka binda
kamraterna samman med bojor, som
alla pojkar älska. Den okuvliga
verksamhetslusten finner utlopp i
uppgifter, vilkas genomförande omedelbart
ge påtagliga, praktiska resultat och
vilkas nytta för honom själv och för
andra han uppfattar vid första
ögonkastet. Hans benägenhet för
hjältedyrkan — att erkänna den bäste vara
bäst, oberoende av levnadsvillkor eller
andra förhållanden — får dricka sig
otörstig i tillämpningen av scoutlagens
bud om kamratskap. Hans i grunden
mycket starkt utpräglade rättskänsla
finner tillfredsställelse i den anda, som
råder inom scoutkretsen. 1 korthet,
scoutrörelsen innebär en psykologiskt
riktigt avvägd appell, som varje
normalt utrustad pojke både kan och
gärna vill svara på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
