Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella handelskammarens kongress 1927, av friherre W. G. Stiernstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA
RENS KONGRESS I
Av friherre IV.
Många samverkande orsaker hava
föranlett att Stockholm efter
världskriget i hög grad kommit att bliva en
kongressernas stad.
Av de internationella möten, som
under de senare aren ägt rum
därstädes, torde emellertid intet med hänsyn
till betydenhet och räckvidd kunna
upptaga tävlan med den kongress, som
under tiden 27 juni—2 juli 1927
hölls av Internationella
Handelskammaren.
Alltifrån Internationella
Handelskammarens stiftande i Paris år 1920
har ett av dess förnämsta syften varit
att undanröja vissa konstlade
skran-kor för det mellanfolkliga
handelsutbytet. Frågan om handelns frihet
hade därför på dagordningen för
Stock-holmskongressen upptagits i främsta
rummet. Denna samlades också vid
en synnerligen gynnsam tidpunkt,
medan intrycken frän den viktiga
ekonomiska världskonferensen i Geneve ännu
framstodo i friskt minne, och i själva
verket kunde Stockholmskonferensen
betraktas såsom en fortsättning pä
Genévekonferensen. Nämnda
omständighet medförde, att denna kongress —
kanske mer än någon av
Internationella Handelskammarens föregående
— blev föremål för hela världens
blickar. Också uppgick deltagarsiffran
till ett så högt antal som 787, häri ej
inräknade representanter för
Nationernas Förbund och för andra
internationella associationer samt pressmän;
ej mindre än 35 länders flaggor vajade
därunder över Stockholms centrum:
Norrbro och kajerna däromkring. Men
ej nog med att kongressen räknade
ett högt antal deltagare — den
utgjorde också en kvalitativt sett mycket
illuster församling, då de skilda
länderna dit sänt sina mest framstående
företrädare for det ekonomiska livets
olika grenar.
Jämlikt de för institutionen
gällande statuter leddes kongressens
ple-narfÖrhandlingar av ordföranden i
Internationella Handelskammarens
svenska nationalkommitté, bankdirektör K.
A. Wallenberg. En framskjuten
ställning inom förhandlingarna intogs
självfallet också av Internationella
Handelskammarens ordförande, Sir Alan
Anderson — stor engelsk skeppsredare
och f. d. deputy governor of Bank of
England.
Kongressens högtidliga öppnande
ägde rum i Konserthuset under impo-
15—272665. Almanack för alla IQ28. I
[-HANDELSKAMMA-STOCKHOLM-]
{+HANDELSKAMMA-
STOCKHOLM+} 1927.
G. Stiemstedt.
santa former och i närvaro av H. M.
Konungen. De egentliga arbetsplena
voro förlagda till Riksdagshuset.
Kongressens huvudfråga rörde
undanröjandet av »trade barriers». Man
var därvid i det förmånliga läget att
till utgångspunkt för överläggningarna
kunna taga tvenne betydelsefulla och
tungt väeande dokument i ämnet. Det
ena av dessa var resultatet av de
arbeten, som bedrivits av en inom
Handelskammaren tillsatt internationell
»Trade Barriers Committee»
(barriärkommissionen), vars rapport även
förelåg till Genévekonferensen och där blev
av grundläggande betydelse. Det andra
av dessa dokument var den serie
resolutioner, som fattades vid nyssnämnda
konferens och vilka i en hel del
avseenden berörde borttagandet av »trade
barriers* och därmed sammanhängande
spörsmål.1)
Hindren för den mellanfolkliga
handeln behandlades inom en särskild
vid kongressen arbetande grupp under
alternerande ordförandeskap av dels
tysken D:r Karl Kotzenberg och dels
amerikanen Norman H. Davis, båda
jämväl deltagare i Genévekonferensen.
Uppmärksammade inlägg i debatten
gjordes bl. a. av chefen för
Nationernas Förbunds ekonomiska sektion, Sir
Arthur Salter och av vår landsman
professor Gustav Cassel, vilken senare
närmare uppehöll sig vid frågan om
undanröjandet av statliga
subventioner till näringslivet.
Kongressen beslöt uttala sin
anslutning till grundtankarna i
Genéve-konferensens beslut.
Nationalkommittéerna i de skilda länderna
uppmanades också att var i sin stad söka
formå resp. regeringar att ansluta sig till
de av ekonomiska konferensen
förordade riktlinjerna. Särskilt underströk
affärsvärldens i Stockholm församlade
målsmän sitt gillande av konferensens
uttalande om att tidpunkten nu vore
inne att upphöra med
tullforhöjnin-garna och att strävandena i stället
borde gå i motsatt riktning.
Kongressen stannade emellertid vid detta
allmänna uttalande; tiden anses tydligen
ännu ej mogen for framläggandet av
x) En utförlig översikt över dessa
resolutioner finnes intagen i »Den
ekonomiska världskonferensen, dess
tillkomst, arbete och beslut», utgiven av
den svenska delegationen. Stockholm
1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
