Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1843—1845 hade emellertid Geijer kommit att taga närmare
kännedom om förhållandet. Enligt sitt uppdrag har han dervid
förnämligast sysselsatt sig med de af konungen åt efterverlden
testamenterade papperen, hvilka dock naturligtvis så mycket
möjligt framdragit eller undandolt dåtidens företeelser, allt
efter som dessa befunnos för konungens minne fördelaktiga
eller ej. Dessutom sträckte sig dessa papper icke längre än
till 1788, och således icke till den tid och de tilldragelser,
som öfver konung Gustafs minne kasta de mörkaste skuggorna.
Bland de många i andra arkiv befintliga hithörande
källskrifter har Geijer något begagnat Nordins och
Wallqvists för nämnde konung gynnsamma uppsatser. Men efter
de många mot honom rigtade finnes föga spår. Det tyckes
som Geijer, enligt den af Järta angifna åsigten, icke fästat
vid dem någon närmare uppmärksamhet. Många och vigtiga
upplysningar om Gustafs person och regering hafva derför
icke erhållit plats i Geijers framställning; naturligtvis
derför ej heller de strängare omdömen, som i följd af dem och
af tilldragelserna under Gustaf den tredjes sista regeringsår
måste fällas. Allt detta oaktadt, och oaktadt Geijers starka
rojalism, har dock studiet af de Gustavianska Papperen
medfört den följd, att Geijer afföll från sin förra uteslutande
beundran för denne konung, och numera sjelf »upphäfde sin
hand» till skarpa anklagelser och till sådana omdömen som
t. ex., att »Gustaf III var en man af förskämda och
lastbara seder; [1] — att dubbelhet var ett hufvudfel både i hans
kar akter och regering; — att han hade en naturlig nästan
oegennyttig böjelse för intrig; och att han med små medel
ofta bortskämde stora ändamål. [2]
Efter Gustavianska Papperen följde 1846 utgifvandet
af skriften »Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden
1788—1794» af J. C. Barfod, utgifna efter författarens
handskrift; — 1848 skriften »Anjala-förbundet». Bidrag till dess
historia efter enskilda och offentliga handlingar af Maunu
Malmanen»; samt 1852 och följande år det utförliga verket
»Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. v. Schinkel.
utgifna af C. V. Bergman». I dessa tre skrifter omtalas många
för konungen föga hedrande drag. Åren 1856 och 1857 utkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
