Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var öfverhofstallmästaren grefve Adolf Lewenhaupt, som åkte
med honom i den tvåsitsiga vagnen.
Stigande ur vagnen, befaide konungen mig: »Rid upp
till din vakt och afbida ordres!» Jag svarade: »p]ders
Majestät! låt mig bli här och till hands». — »Lyd!» Han ville
visa trygghet.
Ridande åter till vakten, och sednare beordrad att
af-hämta kungen, inaste jag fuktla mig fram genom den täta
folkmassan, som, i sin förbittring öfver afskedstageri och
opposition under brinnande krig, skälde på mig.
Intagande landtmarskalks-stolen åberopade kungen sina
»förfäders sköld», — Vasavapnet bakom stolen.
Kungen understöddes blott af subskribenterna, så
kallades de, som intygat de grofva. mot landtmarskalken in
pleno begångna förolämpningar, hvilka föranledde
utvisningen från rikssalen den 17 februari. Partiilskan bildade denna
benämning Subscribent till ett skymford. Men häfdvunnet är
att underskrifterna intygade sanning.
Konungens belägenhet var svår, då Klas Lewenhaupt
uppstod och begärde »de häktade ståndsbrödernas frigifvande».
Kungen biföll, och deraf bereddes en lenare sinnesstämning,
den kungen- begagnade till skickligt slut på sitt vagade
præsidium.
Jag var redan eftersänd, och nu eskorterade jag kungen
upp till slottet.
Medan jag i vakten bidade, kommo oppositionens män
och sporde, huru jag i fall af väldsuppträden skulle förfara.
— Mitt svar blef: »Jag är gardesofficer och hugger in», och
i deras närvaro lät jag ladda pistolerna. — Hela min slägt
var i oppositionen ; jag förblef orubblig rojalist.
Till dagens (oppositionen smakliga) anekdoter hörer, att
då massorna på torget en gång hurrade, medan kungen sig
yttrade — tillropades dem af Rosenstein (amiralens broder):
»tigen canailler! han talar sjelf».
I Finland hade vi inga afskedstagare, men efter
häktningarna den 20 Februari afträdde baron Cederhjelm,
premiermajor; grefve Gustaf Sparre, secundmajor; grefve Klas
Lewenhaupt, och grefve Jakob de la Gardie, kaptener;
grefve Gustaf Stenbock, löjtnant; hvarvid jag med ens blef
första kaptenen. — Jag var redan första löjtnanten, ty —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
