Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ny-romantiken eller Schlegelska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att åstadkomma detta använde» en
terminologi och en tankegång, som dds erinrade om
skolastikens speteftmdigheter, dels voro grundade
på naagtspråk, aningar, hugskott eller så kalladé
absoluta åskådningar. Bevisningarna blefvo
omöjliga att fatta; — naturligtvis, ty de sökte bevisa,
hvad sam ligger utom området för mensklig
bevisning. De blefvo dock välkomna, och till ed
kort tid som gilltiga antagna af en hop den
uppskrämda samtidens svagare eller slugare
’ hufvud.
Med hänsyn till samkällilåran sökte
reaktionen, hår likasom i Frankrike, att mot alla slags
revolutions-olyekor bereda sig trygghet genom att
återtaga de gamla inrättningarna af stark ko»
nungamagt, bördsadel, statskyrka, ständs- och
skråförfattningar m. m. Man påstod, att dessa
vore icke blott för tillfället nödvändiga, nämligen
tills åamhället hunnit utbilda bättre former
(konservatism); utan ock, att de vore i och för sig
sjelfva de bästa, som kunde erhållas; att man
derföre icke borde ens tänka på deras
bortbytande mot andra (ultraism). Man lärde att
folkets suveränitet vore ett hjemspöke, och de
rationella statsförfattningarna blotta pappers-kon-’
si&butiwer, deras anhängare ideologer o. s. v.
Likaså ogillade man grundsatsen af en rationell,
på fömufitsgrunder byggd lagstiftning, och ville
i stället hafva den nationell, d. v. s. byggd på
häfdvunna lagar och med serskilda domstolar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
