Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Fosforismens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupaste natt, i de tätaste töcknen af’ dess
religiösa och politiska åsigter, för att ur desamma,
hämta den mensklighetens sällhet, som far
föremålet för hans sträfvande; — likasom man se*
dermera, ehuru först 1838, såg honom med
samma mod och samma kraft, ensam bland
kanmu-terna, lyfta sig ur nämnde mörker, för att i lju*
sets och frihetens rymder söka nämnde sitt mål.
Men under nu ifrågavarande tiderymd delade
han, som sagdt är, den nya skolans filosofiska
åsigter, och uttalade dem bättre, redigare och
snillrikare än fosforisterna sjelfva. De skrifter,
i hvilka detta skedde, utkommo år 1811, och
voro först: Om falsk och sann upplysning; och
sedermera Om Historiens förhållande till
religion, saga m. m., hvilka båda uppsatser blifvit
af fosforisterna berömda, oeh den förstnämnde,
också den utmärktaste, till och med anförd nära
nog som deras program.
Hvad som genast faller i ögonen, är
fosforismens nästan afgudiska vördnad för Schelling;
Under näst föregående tid hade Kant och Fichté
ådragit sig Europas uppmärksamhet och betyd*
ligen inverkat på dess bildning. Detta, var väl
också i Sverge händelsen med flere bland
vetenskapsmännen; likväl icke med den stora läsande
allmänheten, för hvilken besagde tänkares åsigter
aldrig blefvo i praktisk, lättfattlig form
fullständigt framställda. Regeringssättet och regenten
hade på vetenskapen laggt allt för tunga band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
