Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Fosforismens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådan rått. Häraf följer, att det sens commun,
som tillegnar sig den, ej mera år swndt; *) och
på ett annat ställe: det hlotta sunda förnuftet,
långt ifrån att anse sig sjelft som vetenskapens
grundval, tillmäter sig fast mer alldeles ej något
omdöme i alla vetenskapliga ämnen o. s. v. **)
Atterbom sade: förnuftet, når det kommit Ull
full känsla af sig sjelft, Önskar åskåda sig i sin
högsta form, i det ändliga och tillfälliga upptäcka
det eviga och nödvändiga. Denna syftning kallas
fantasi.***) Fantasien förklarades på ett annat
ställe som menniskans högsta egenskap, f) På
ett tredje hette det: ff) all vetenskap år poSsi,
{högre lif); endast så vida vetenskap, som den år
poUisk; och på ett fjerde, f ff) redan tillförene
åberopadt ställe, sade Ätterbom och Elgström:
om den himlabuma skönheten (tanken, fantasien)
skall för oss > uppenbaras, måste vi från
förståndets trånga rymd upplyfta oss i en öfver sinnlig,
intrånga i vårt ursprungliga sjelfmedvetande och
ur dess afgrund se alla formbildningar uppklarna.
Endast der öppnas evighetens insegel, röjes
grunden Ull central-eldtffis strålbrytning och förtydligas
*) Geijers samlade skrifter 1. 5. s; 83.
**) S. st. 1. 5. s. 78. Jfr I. 8. s. 2.
***) Fosforos 1810, s. 101.
f) Sv. Litter. Tidn. 1814, s. 22.
ff) Litt Tidn. 1813» s. 111.
+ff) Fosforos 1811, s. 368.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
