Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Fosforismens åsigt af historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fosforismens och götiskhetens häftighet’ i betydlig mån
saktat sig, begynte man 1823 göra Röhs
rättvisa; Geijer genom ett berömmande -företal till
öfversättningen af samme författares Handbok i
medeltidens historia, och fosforistéma genom en
öfver samma bok uppsatt recensjon.*) Rähs sjelf
hade dock redan tvänne år förut aflidit.
• Fosforisterna betraktade för öfrigt historiens
företeelser på helt annat sätt än rationalismen
gjort. Nyttighets-åsigterna förkastades. Man skulle,
hette det, taga saken från en högre, en mer
poetisk, mer filosofisk synpunkt. A. G. Silfverstolpe
hade, enligt förra tidens anda frågat, oun någon
numera ville berömma Alexander? En sådan
fråga innebar, mente Hammarsköld, ett historiskt
majestätsbrott. Alexander var i den sistnämndes
ögon det höga, ungdomliga, snillrika hjelietdeal,
vid hvars bildstod Ccesar fällde tcirar, hvars
historia väckte elden i Wasas bröst, och hvars minne
föresväfvade Karl deri tolfte under hans djerfvaste
företag. **) Sistnämnde konung, som hos förra
tiden stått tämligen lågt, blef nu föremål för
mycken beundran. Geijer ***) satte honom vid
Gustaf Adolfs och Karl den stores sida, och
påstod, att om Karl 12:o också aldrig läst mer än
Curtius, sa förstod han dock verldshistorien bättre
ån många professorer tillsammantagna, som blott
*) Litt. Tidn. 1823, s. 337.
**) Sv. Vitterheten, 2 uppl. *. 473.
***) Sami. skrifter 8. 3. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
