Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Frågan om smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till häfden, ofta mer än många små krigsrörelser
och underhandlingar.
Emedlertid måste man bekänna, att den
skald, som skref och ville trycka, — och det
vittra sällskap, som i sin . tidskrift lät trycka, —
Och den litteratör, den litteratur-tidning, som
företog sig att berömma dylika verser; de hade
alla i och med detsamma hos hvarje sansad och
bildad läsare förverkat allt förtroende till
säkerheten af deras vittra omdöme. Så, gick det ock
nu. Ofvanstående dikter m. fl. blefvo af
Leopold*) framdragna och kommenterade samt gjorda
till föremål för hela Sverges begabberi. Flere
löjliga af dem föranledda uppträden omtalades.
T. ex. På en soupé i Stockholm satt grefte
Stedingk i lifligt samtal med ett par fröknar
Löwen. Några vänner ropade honom; men
för-gäfves. Ursäktande anmärkte då Skjöldebrand,
att Stedingk satt
Uti den höga löfviga familja,
och tycktes der med sina kyssar gilja. **)
Sannt är, att ofvan inryckta verser äro bland
de mest misslyckade, fosforismen någonsin
fram-bragt. Men flere mer eller mindre deras likar
finnas i Fosforos och första årens poetiska kalendrar.
En hvar kan der uppsöka ytterligare exempel.
Om dessa omogna försök kommit från
vanliga nybegynnare, hade man först skrattat, derpå
*) Allmänna Journalen 1813, 35.
**) Biogr. Lex. 14. 389.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
