Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Om Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dikter buro dock romantikens prägel, och
detta förr, än fosforisterna uppträdde. Medan
dessa ännu oredigt stammade fram de första
brutna ljuden af sina ny-romantiska qväden,
hördes i Tegnérs Svea*) 1811 den nya tidens
toner, så höga, rena och fulländade, som någonsin
sedermera. I början hälsades han ock af
fosforisterna med jubel, såsom hörande till deras
skola och åsigter. ##) Men snart yppades
skiljaktigheten, och han blef deras farligaste fiende
och slutliga besegrare, och på samma gång
grundläggaren af det mest lysande tidehvarf, svenska
vitterheten någonsin genomlefvat.
För att rätt begripa Tegnérs och neutrernas
uppträdande och verksamhet, böra vi erinra oss
ett och annat från näst föregående tid.
Berättadt är, huru redan före 1810
äkt-romantiken och den mot Frankrikes gamla
rationalism upproriska tidsandan hade i Sverge
inträngt och till mer eller mindre grad blifvit
omfattade icke blott af Tegnér, utan ock af Franzén,
Höijer samt i någon mån af Kullberg och Wallin.
Efter tryckfrihetens införande 1809 sökte sig
denna sinnesstämning en egen organ; så till vida
egen nämligen, som äkt-romantiken och
ny-ro-mantiken ännu icke skilt sig åt, utan kunde hafva
en gemensam målsman. En sådan blef tidskriften
*) Tegnérs saml. skrifter 2. 204.
**) Se Lyceeum 1. s. 60. Hammarskölds recensjon
Fosforos 1810, s. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>