Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Om Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem äfven med förlust år ut och år in. Mången
började frukta, att denna ny-romantiska poesi
med sina bundsförvandter af obskurantism, hierarki
och reaktionär politik skulle truga sig fram och
i brist på någon annan vitterhet blifva den
gällande.
Denna syn kunde ej längre lidas af Tegnér,
af mannen med den klara blicken, det lågande
nitet, det oförfärade modet. Sina under tiden
mognade tänkesätt uttalade han år 1815 med
följande till en afliden broder rigtade ord: *)
Men icke älskade du sångmön sådan,
Som dagen visar henne; töckenformad,
En kraftlös skugga utan merg och senor,
Det tomma Intets väderspända bild,
Som spökar kring i månskenet och yfves
Med abstraktionens trädsvärd vid sin sida
Och bjellerkåpan ifrån södern på. —
För dig var konsten annat. Yäldig stod
Hon likt Sankt Mikael på drakens rygg,
Fullrustad, hög, och stötte spjutet i
Det onda. — Fosterland och dygd och ära
Och smak och seder voro henne kära.
På skölden strålade i evig glans
De stora namn, en narrhop nu förringar,
Kring hennes lockar satt en eklöfskrans,
Och stjernor skymdes af dess breda vingar.
Så föd då nu din fria själ alltjemnt
Med Schillers allvar och med Yoltaires skämt!
*) Tegnérs samlade skrifter 4« 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
