Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fosforismens religiösa åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättighet att bestraffa och förfölja hvar och en,
som deremot sätter sig upp eller förstörande vill
inverka på dess konstitutionella lagar, likaså har
den ecklesiastika staten futl rättighet att hålla
ifrån sig dem, som vilja undangräfva dess
grundvalar –-Om en individuell, mer
djupträngande andelig längtan utbildar sig till en
sammanhängande opposition mot det herrskande
kyrkobegreppet, så uppkommer hvad man kallar
kätteri, (Hmresis), och om anhängame af detta
kätteri gå ut på att utbreda sina grundsatser
och för sin del stifta en egen kyrka, framstår
sekterism. Skulle då ej den herrskande kyrkan
söka utrota denna förstörande kyrka i kyrkan,
liksom staten motverkar hvarje stat i staten?*)
Kort derefiber förklarade samma tidning, att, så
länge någon finnes, som vet, hvad stat och kyrka
vill betyda, stå biskops-ämbetena och prestemas
representationsrätt grundade och fasta, som på
ett hälleberg. ##)
Man bör ej förbise en märkvärdig följd af
striden rörande dessa ämnen. Franska och tyska
rationalismema begynte snart att ömsesidigt
anklaga hvarandra för irrlärighet, och att hvar för
sig söka vinna statskyrkan, den ortodoxa
luthe-ranismen. Dertna sednare lyssnade på båda; men
slöt sig till ingendera; — ty ännu var den rätta
.*) Sv. Litt Tidn. 1815, s. 128.
**) S. st ss. 360, 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
