Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. FOSFORISMENS UPPLÖSNING OCH FALL - 3. Fosforismens sista strider och slutliga upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af neutrema Wallins psalmbok och Tegnérs
Nattvardsbarn och Axel.
Så af de flesta skriftställare öfvergifven eller
angripen, söndrades ock skolan inom sig sjelf.
Hos många dess fordna anhängare växte misstron
till eller missnöjet med Atterboms skaldskap,
hvilket tänkesätt tämligen oförtäckt gaf sig
tillkänna i åtskilliga recensjoner. *) Med hänsyn
till filosofien, som skulle vara Atterboms andra
starka sida, hördes sjelfva Hammarsköld i sin
skrift: Stridsfrågan i vår litteratur **) erkänna
att fosforismen icke ens då, år 1819, hunnit
uppställa något fullständigt system, utan lemnat åi
läsaren att gissa, hvilken ’filosofi den bekände.
Längre fram såg man de flesta
Stockholms-fos-foristerna, nämligen Dahlgren, Hammarsköld och
Sondén, draga sig från de poétiska medbrödema
i Uppsala, och i förening med den förre
poly-femisten Livijn år 1821 utgifva en serskild
kalender, hvilken i motsats till Atterboms kallades
den Opoétiska. Efter denna brytning kan man
säga, att Palmblad och Atterbom stodo på
valplatsen ensamma qvar, såsom sista lemningama
efter den gamla fosforisthären.
Men innan denna upplösning egde rum, ut-
*) T. ex. öfver Poét. kal. 1818 i Sv. Litt. Tidn. 1818,
s. 321 o. s. v.; — öfver Hörbergs lefverne Sv. Litt. Tidn.
1817, s. 573—576; — öfver Lycksalighetens ö 1824, s.
497 o. f. Jfr Geijers saml. skrifter S. 8. 446.
**) Sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
