Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ock på fullt allvar, som Gustaf den
tredje egnade dramatikens tempel åt de
fosterländska sånggudinnorna. Der behandlades ämnen,
hämtade ur fäderneslandets historia, t. ex. Gustaf
Wasa, Ebba Brahe, Siri Brahe, Helmfelt m. fl.
Gyllenborg beskref svenska hjeltebragden, tåget
öfver Bält. Oxenstiernas Skördar och Dagens
Stunder bemödade sig om att teckna svensk
natur och svenska seder; likaså de lyckligt
lokaliserade och allmänt omtyckta vaudevillerna
Kron-fogdama och Tillfället gör tjufven m. fl.
hörande till Envallssons och Hallmans författarskap.
Leopoldska tiden bibehöll samma fosterländska
sinnelag. Adlerbeth och Edelcrantz sökte med
uppmaningar och exempel leda skaldernas
uppmärksamhet på den gamla fosterländska dikten. *)
Valerii glada sällskapsvisor öfverensstämde med
svenska lynnet, och blefvo derför så mycket mer
sjungna. Fru Lenngren behandlade nästan
alltid inhemska ämnen, och hennes idyll: »i en
koja vid en spis,» torde vara en bland våra mest
rena och hänförande målningar af svenska
allmogens seder. En ganska bestämd kärlek till
fosterländsk sång fanns således i svenska
litteraturen redan före 1810.
Men under sin första häftiga opposition dels
mot Frankrikes verldsförtryck, dels mot
rationalismens verldsborgerlighet, gick i flere Europas
*) Se Beskows företal till Lings samlade arbeteo, ss.
XV, XXX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
