Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harpan. *) År 1810 framstod Lings Gylfe i sin
första skepnad, hvilken väl erinrade lika mycket
om Skottlands, som Nordens urpoési; men tillika
gaf en aning om de stora skaldeanlag, hvilka
sedermera frambragte många herrliga mästerstycken
af en, om vi så få uttrycka oss, nordisk lyrik.
År’ 1811 stiftade eller omskapade Jak. Adlerbeth
Götiska förbundet, och Geijer började utgifva Iduna,
hvarigenom han satte sig i spetsen för götiska
skolan. Denna slog under nyssnämnde år på en
gång ut sina blommor i den fullaste fägring.
Sverge fick mottaga Tegnérs Svea och Geijers
Vikingen, Den siste Skalden, Den siste
Kämpen, Manhem och Svegder. Sällan har någon
skola inom så kort tid flätat en så rik och
skön krans. Det är omöjligt att beskrifva,
hvilken förtjusning dessa dikter väckte, och det hos
alla partier; ty de anslogo på en gång sinnet
för både skönhet och fosterland. Hvaije yngling
med känsla i bröstet hade den Siste Skalden
upptecknad i sångbok och minne, och Vikingem
toner och ord klingade öfver allt, för att ej
någonsin i Sverge förstummas. Studenten sjöng med
hänryckning Tegnérs Majsång; — och Svea! —
Hur beskrifva dess underbara inverkan på
ungdomen, på hela nationen? I hvarje bildad krets
*) Också i denna skaldeart, serdeles i målningen af
svenska naturscener, torde det hafva varit Franzén, som
lät i sången öfver Creutz höra de första tonerna, icke
utan inflytande på Tegnérs Säng till Hembygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
