Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjöngos snart i alla kretsar. Exemplet följdes,
och nya samlingar hafva sedermera blifvit
ut-gifna af Arvidson, Atterbom, Dybeck,
Hyltén-Cavallius och Stephens.
Fosforisterna hafva sökt åt sig förbehålla
hedern af den kärlek, hvarmed folkvisorna
sålunda omfattades. Tänkesättet före 1810 har
Palmblad beskrifvit med följande ord. Att vilja
tillegna folkvisan: »Slagdängorna» *) — ett äkta
poPtiskt värde betraktades såsom höjden af
löjlighet. **) Beskyllningen är ogrundad. Redan
Gustaf den tredje sökte hopsamla våra
forn-åldriga melodier. ***) Huru nämnde litteratur
blef redan före Fosforos af Stockholms-Posten
och Journalen förordad, ha vi nyligen omtalat.
Wallmarks f) ord voro följande: mn hafva väl
åtskilliga af kämpavisorna serskildt tryckta, — men
— ingen samling deraf Att de förtjena en
sådan, kan icke förnekas. De ega i allmänhet
många poetiska skönheter. De händelser, de
be-skrifva, egna sig i många fall ganska lyckligt åt
den dramatiska behandlingen, hvaraf ocksci våra
grannar mera ä,n vi betjenat sig. Men de blifva
*) Ordet slagdängor blef om folkvisorna aldrig användt
i Wallmarks bekanta recensjon (Allmänna Journalen d.
3 April 1816). Det var Atterbom, som i Företal till
Poet. kalender 1816, s. XII talade om ståndspersonernas
slagdängor.
**) Biogr. Lex. IB* 25.
***) A. A. Afzelius afsked till Sv. Folkharpan, s. 61.
+ ) Journal för Litt. och Teat. d. 13 Juli 1810.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
