Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6*h Döden, o«h trader bifall af
Uppeala-fosfori-rfe*na, *) införde Askelöf och Livijn ett par
g&ckaride articålar mot götomanien och den
obåk-Uga, götiska kraften.**} Man skämtade med
jemn-förelsen mellan det föda skägget på Tors hals
och skogselden på en krono+allmåmimg; likaså
med Kngska kämparnes vana att icke tala, utan
»ryta» o. s. v. Snart ledsnade dock allmänheten
vid alltsammans och tände sina blickar till andra
föremål, så att Hammarsköld år 1823 ansåg
Lings dikter hafva för det mesta sjunkit i
för-gätenhet. ***)
Men året derpå uppträdde denne ånyo på
vädjobaiian, och det med ej mindre än fyra nya
Sorgespel på en gång. De rönte lika litet
deltagande, f) som deras äldre syskon, och för-*
fattarena skalderykte sjönk. Blott ett ringa antal
beundrare återstod. Dessa samlades då och då
på fåktsalen, för att höra hani dikter sig
föreläsas. Men i kretsen fanns numera sällan
någon litteratör af större anseende, och snart
upplöstes den helt och hållet, och på samma
gång sista lemningen af den götiska skoland
fraktion, för hvilken Lings åsigter och dikt*
konst utgjorde idealet. Sjelf drog han sig mer
öch mer tillbaka, likväl icke från de stora
*) S. st våren 1816.
**) Lifvet och Döden 1816, Jtä 3 och 19.
***) Hermes SO. 329.
f) Se Sv. Litt. Tidn. 1824.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
