Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om Samhälls-fördraget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin snillrika penna sökte Järta att å ena sidan
försvara åsigten af styrelsemagtens Faderlighet,
och å den andra att förlöjliga läran om
samhällsfördraget, hvilket han förklarade för en hypothes,
den han alldeles förnekade. *) Biberg yttrade
sig 1822 i samma anda. **) Äfven i Geijers
skrifter framskymtade mer och mer samma
förnekande. ***) Stundom blef väl hos honom den
ultraistiska teorien åtminstone för tillfället
öfver-röstad af den högljudda verkligheten, t. ex. då
han 1819 och 1832 antog, att den gamla svenska
förbunds-författningen samt till en del den
engelska hvilade på ett fördrag.f) Men vid andra
tillfållen återtog den reaktionära sinnesstämningen
sitt välde. År 1818 framkastade han ord mot
papperskonstitutioner, mot brytandet af den
historiska kontinuiteten, mot statsmagternas
jemn-vigt ff) m. m., och år 1834 blef läran om
samhällskontraktet förkastadt öppet och ej utan hån
både mot grundsatsen och mot det
konstitutionella samhällsskicket. Hvad äro, skref han,
samhällets elementer? Hvad annat än menniskoma
— och abstracte menniskan? Vare detta nog
*) Se Odalmannen och dess Bihang, och i det sednare
s. 186.
**) Svea 6. 85.
***) Odalmannen och dess Bihang, s. 127—129.
f) Geijers samlade skrifter 1. 1. s. 37, 150, 151.
*. 2. s. 288.
+f) S. st 1. 1. s. 4, 10, 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
